Wideroos: Längre arbetsliv tryggar välfärden

03.03.2009 kl. 10:33
I dessa tider när den internationella finanskrisen gräver djupa hål i den finländska ekonomin är det viktigt att vi vågar fatta tuffa beslut. På detta sätt ska vi bibehålla och höja välfärden och det goda sociala skydd som vi är kända för i Finland.

När regeringen i veckan hade sin halvtidsgenomgång föreslogs att den allmänna pensionsåldern skulle höjas från 63 till 65 år. Detta sker inte över en natt utan pensionsåldern skulle höjas stegvis med början från år 2011. Först år 2022 skulle den nya minimiåldern vara i kraft. Detta behövs för att ta hand om den åldrande befolkningen och samtidigt se till att pensionerna inte sänks!
Sysselsättningsgraden i Finland borde höjas från nuvarande 70 till 75 %. Vi behöver alltså komma ut snabbare i arbetslivet, må bra när vi väl är där och ha motivation och vilja att stanna länge. Allt det här tog regeringen fasta på via olika förslag som förbättrar möjligheterna till ett långt och givande arbetsliv.

Under ”laman” på 1990-talet användes osthyveln frekvent när det skars ner på våra stöd och sociala förmåner. Också kommunerna drabbades hårt. Servicenivån kunde omöjligen upprätthållas. Idag ser vi konsekvenserna exempelvis i det ökande illamående som drabbat barn- och unga när skolpsykiatrin och övriga skyddsnät bantades ner och närapå försvann. I denna kris vill vi agera annorlunda. Vi vill inte skära ner i de förmåner som drabbar samhällets svaga. Vi vill inte heller att välfärden ska minska. Och vi vill inte att de negativa konsekvenserna ska synas om 10 år.
Istället tar vi ansvar i regering och riksdag genom att besluta om ett av de största stödpaketen i hela EU. Vi ökar statsskulden för att kunna behålla det sociala skydd vi anser vara så viktigt. Men vi kan inte ensamma ta hela ansvaret - också medborgarna måste ta ansvar för välfärden. Vi måste också inse att skulderna ska betalas tillbaka. Därför behöver vi ha kvar kunniga människor i arbetslivet!
Idag går folk i pension alldeles för tidigt. Jag kan ta mig själv som exempel; en frisk och arbetsför kvinna som närmar sig 58 år. Många i min ålder eller några år äldre har redan gått i pension eller tänker göra det. Är det här rimligt när vi ständigt får allt fler pensionärer och allt färre förvärvsarbetande? Nej, istället måste vi ta ett gemensamt ansvar för den finländska välfärden.
Regeringen har satt ut en riktlinje. Nu vidtar den egentliga beredningen på Social- och hälsovårdsministeriet. Här är givetvis förhandlingar med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna en viktig del. Det är under den här resan som detaljerna och tidsplanen klarnar. Sedan får vi på riksdagen ta ställning till förslaget. Klart är dock att ett friskt folk, ett friskt näringsliv och ett friskt samhälle lägger grunden för vår välfärd. Mot detta har regeringen tagit ett klart steg i och med målet att höja pensionsåldern!

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30