Kokkola ja Keski-Pohjanmaa etelään - vielä voi vaikuttaa!
Aluehallintouudistuksessa eletään juuri nyt hiljaisia mutta tärkeitä hetkiä. Ehdotus hallituksen esitykseksi asiassa on lähtenyt laajalle lausuntokierrokselle. Lausunnoissa pyydetään arvioimaan myös sitä vaihtoehtoa, että Keski-Pohjanmaa sijoittuisi samaan alueeseen Pohjanmaan kanssa. Lausunnonantajilla, joihin kuuluvat mm. Työ- ja elinkeinokeskukset, ympäristökeskukset, tiepiirit, työsuojelupiirit, metsäkeskukset, EK, Suomen Yrittäjät, Keskuskauppakamari, kunnat ja maakuntien liitot, on nyt mahdollisuus vaikuttaa asiaan. Näin ollen viimeistä sanaa Keski-Pohjanmaan ja Kokkolan suuntatutumisasiassa ei ole vielä sanottu.
Elinkeinoelämän äänen tulisi tässä asiassa kuulla. Pohjanmaan kauppakamarin toimitusjohtaja Bengt Jansson on moneen kertaan lausunut, että valtaosa Kokkolan seudun ja Pohjanmaan yrittäjistä ovat eteläisen suuntautumisen kannalla. Nyt yrittäjien olisi syytä itse myös näyttää, että näin on. Rajan luominen Pietarsaaren seudun ja Kokkolan seudun välille aiheuttaisi byrokraattisia ongelmia monelle yritykselle. Tämä voisi ilmetä esim. yrityksen hakiessa Finnveralta rahoitusta, koska Finnveran Vaasan aluekonttori, joka tänä päivänä palvelee kokkolalaisia, vaihtuisi Oulun Finnveraan. Näin ollen myös ne henkilöt, jotka tuntevat seudun yritykset vaihtuisivat. Tämä vain pienenä esimerkkinä.
Kun uudistuksia lähdetään tekemään, päämääränä pitää olla järjestelmän parantaminen suhteessa vanhaan. En ole vielä saanut vastausta siihen kysymykseen asiaa valmistelevalta ministeriltä, millä tavalla Keski-Pohjanmaan liittäminen yhteen Oulun seudun ja Kajaanin seudun kanssa samaan yhteistoiminta-alueeseen parantaisi tilannetta suhteessa vallitsevaan. Pendelöinti, siis työmatkailu Kokkolan ja Pietarsaaren seudun välillä, on yleistä. Koulutusyhteistyötä meidän seuduilla on paljon, niin ammattikoulu- kuin ammattikorkeakoulupuolella. Sen lisäksi Kokkolalla ja Pietarsaarella on yhteinen pelastusalue ja nyt vuodenvaihteesta lähtien myös yhteinen poliisipiiri. On perusteltua myös kysyä miten näiden ohjaaminen onnistuisi tulevaisuudessa kahdesta eri "Allusta" käsin, Vaasasta ja Oulusta?
On myös ollut surullista seurata keskustelua, jossa varsinkin keskustalaisten suusta on saanut kuulla, että tällä operaatiolla "pelastetaan" Keski-Pohjanmaan keskussairaalaa. Sairaalan tulevalla kohtalolla ei nimittäin ole mitään tekemistä tämän aluehallintouudistuksen kanssa. Mutta totta kai, se on argumentti jota voidaan käyttää "hämäys"argumenttina, koska se tietenkin kuulostaa hyvältä. Rehellisyys tässäkin asiassa olisi kuitenkin paikallaan. Ehdotus uudeksi terveydenhuoltolaiksi lähtee siitä, että tulevaisuudessa sairaanhoitopiirin väkiluvun pitäisi olla vähintään 150.000 asukasta. Eli mitä todennäköisimmin keskussairaalan status tulee olemaan riippuvainen tästä asukaslukumäärästä. Se asia ei ratkea pohjoiseen suuntautumisella.
Pääministeri Vanhanen kertoo olevansa myös huolissaan maan kaksikielisyydestä, ja siitä että palvelut myös tulevaisuudessa pystytään käytännössä antamaan molemmilla kotimaisilla kielillä. Sekin pitäisi nyt näkyä paitsi sanoissa, niin myös teoissa. Keski-Pohjanmaa ja Pohjanmaa kuuluvat luonnollisesti samaan yhteistoiminta-alueeseen. Näin se vain on. Historiakin puhuu myös vahvasti sen puolesta. Voisiko joku kertoa, mikä puhuu pohjoisen suuntautumisen puolesta ihan "oikeesti"?
Anna-Maja Henriksson
RKP:n kansanedustaja
Gruppanföranden |
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen
Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30
Remissdebatt om budgetförslaget 2009
Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45
Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar
Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15
Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012
Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
