Kokkola ja Keski-Pohjanmaa etelään - vielä voi vaikuttaa!
Aluehallintouudistuksessa eletään juuri nyt hiljaisia mutta tärkeitä hetkiä. Ehdotus hallituksen esitykseksi asiassa on lähtenyt laajalle lausuntokierrokselle. Lausunnoissa pyydetään arvioimaan myös sitä vaihtoehtoa, että Keski-Pohjanmaa sijoittuisi samaan alueeseen Pohjanmaan kanssa. Lausunnonantajilla, joihin kuuluvat mm. Työ- ja elinkeinokeskukset, ympäristökeskukset, tiepiirit, työsuojelupiirit, metsäkeskukset, EK, Suomen Yrittäjät, Keskuskauppakamari, kunnat ja maakuntien liitot, on nyt mahdollisuus vaikuttaa asiaan. Näin ollen viimeistä sanaa Keski-Pohjanmaan ja Kokkolan suuntatutumisasiassa ei ole vielä sanottu.
Elinkeinoelämän äänen tulisi tässä asiassa kuulla. Pohjanmaan kauppakamarin toimitusjohtaja Bengt Jansson on moneen kertaan lausunut, että valtaosa Kokkolan seudun ja Pohjanmaan yrittäjistä ovat eteläisen suuntautumisen kannalla. Nyt yrittäjien olisi syytä itse myös näyttää, että näin on. Rajan luominen Pietarsaaren seudun ja Kokkolan seudun välille aiheuttaisi byrokraattisia ongelmia monelle yritykselle. Tämä voisi ilmetä esim. yrityksen hakiessa Finnveralta rahoitusta, koska Finnveran Vaasan aluekonttori, joka tänä päivänä palvelee kokkolalaisia, vaihtuisi Oulun Finnveraan. Näin ollen myös ne henkilöt, jotka tuntevat seudun yritykset vaihtuisivat. Tämä vain pienenä esimerkkinä.
Kun uudistuksia lähdetään tekemään, päämääränä pitää olla järjestelmän parantaminen suhteessa vanhaan. En ole vielä saanut vastausta siihen kysymykseen asiaa valmistelevalta ministeriltä, millä tavalla Keski-Pohjanmaan liittäminen yhteen Oulun seudun ja Kajaanin seudun kanssa samaan yhteistoiminta-alueeseen parantaisi tilannetta suhteessa vallitsevaan. Pendelöinti, siis työmatkailu Kokkolan ja Pietarsaaren seudun välillä, on yleistä. Koulutusyhteistyötä meidän seuduilla on paljon, niin ammattikoulu- kuin ammattikorkeakoulupuolella. Sen lisäksi Kokkolalla ja Pietarsaarella on yhteinen pelastusalue ja nyt vuodenvaihteesta lähtien myös yhteinen poliisipiiri. On perusteltua myös kysyä miten näiden ohjaaminen onnistuisi tulevaisuudessa kahdesta eri "Allusta" käsin, Vaasasta ja Oulusta?
On myös ollut surullista seurata keskustelua, jossa varsinkin keskustalaisten suusta on saanut kuulla, että tällä operaatiolla "pelastetaan" Keski-Pohjanmaan keskussairaalaa. Sairaalan tulevalla kohtalolla ei nimittäin ole mitään tekemistä tämän aluehallintouudistuksen kanssa. Mutta totta kai, se on argumentti jota voidaan käyttää "hämäys"argumenttina, koska se tietenkin kuulostaa hyvältä. Rehellisyys tässäkin asiassa olisi kuitenkin paikallaan. Ehdotus uudeksi terveydenhuoltolaiksi lähtee siitä, että tulevaisuudessa sairaanhoitopiirin väkiluvun pitäisi olla vähintään 150.000 asukasta. Eli mitä todennäköisimmin keskussairaalan status tulee olemaan riippuvainen tästä asukaslukumäärästä. Se asia ei ratkea pohjoiseen suuntautumisella.
Pääministeri Vanhanen kertoo olevansa myös huolissaan maan kaksikielisyydestä, ja siitä että palvelut myös tulevaisuudessa pystytään käytännössä antamaan molemmilla kotimaisilla kielillä. Sekin pitäisi nyt näkyä paitsi sanoissa, niin myös teoissa. Keski-Pohjanmaa ja Pohjanmaa kuuluvat luonnollisesti samaan yhteistoiminta-alueeseen. Näin se vain on. Historiakin puhuu myös vahvasti sen puolesta. Voisiko joku kertoa, mikä puhuu pohjoisen suuntautumisen puolesta ihan "oikeesti"?
Anna-Maja Henriksson
RKP:n kansanedustaja
Gruppanföranden |
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009
År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00
Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009
Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen
Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17
Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi
Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15
Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården
Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45
Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse
Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15
Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården
Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
