Finlands deltagande i ISAF-operationer i Afganistan

05.03.2009 kl. 15:20
Anförande 5.3.2009

Herr talman! Isaf är den största internationella fredsbevarande insats som FN har bemyndigat. Den har ett mandat som utgår från bemyndiganden enligt VII kap. i FN-stadgan. De extra stödtrupper det här är fråga om skulle omfatta infanteriavdelningar samt land- och lufttransportkapacitet - inte precis den beskrivning som vi förväntar oss när det handlar om genomförande av ett val och av införande av demokrati i ett land. Nej, det är ingen vanlig bild det handlar om, inget vanligt land och ingen vanlig fredsinsats. Därför är det bra att vi självkritiskt granskar engagemanget. Det är viktigt så att vi vet exakt vad vi ger oss in på. Uppdraget är riskfyllt och vi ska vara införstådda med vad vi fattar beslut om. Därför har också regeringen valt att inbegära riksdagens och utrikesutskottets utlåtande.

Fred och varaktiga politiska lösningar åstadkoms inte med snabba militära insatsstyrkor, utan med civila insatser. De civila insatserna för att få till stånd ett demokratiskt samhälle kan i dag inte genomföras utan säkerhetsarrangemang. Detta kräver tyvärr de militära insatser vi nu är i färd med att besluta om. Gränsen mellan civila och militära insatser är på väg att suddas ut, och detta får vi inte låta ske.

De civila uppgifterna kan tas över av militären, men de skapar ingen trovärdighet och drar undan grunden för det civila fredsarbetet, som ändå är det avgörande för en bestående lösning av problemen. Låt oss därför varje gång se kritiskt på den militära insatsen. Den ska inte vara längre och inte heller mer omfattande än vad som behövs. Låt oss hela tiden ha som utgångspunkt att läget så snart som möjligt ska bli sådant att det möjliggör en övergång till enbart civila insatser.

Allt tyder också på att den amerikanska inställningen under president Obama kommer att förändras i samma riktning. Den civila insatsen i Afghanistan är minimal i jämförelse med den militära. Soldater är billig arbetskraft i jämförelse med civila specialister, men det får vi inte låta oss vilseledas av. Vi har lovats en särskild utredning över insatserna i Afghanistan i mars. I utrikesutskottets betänkande sägs också att riksdagen måste få en så realistisk och samlad bild som möjligt, men jag skulle ytterligare vilja påpeka vikten av att de civila insatserna lyfts fram i redogörelsen.

Herr talman! I utrikesutskottets betänkande står att operationen bland annat syftar till att tillse att kvinnor kan utnyttja sin rösträtt. Jag skulle ha önskat att det stått "tillse att kvinnor blir valda". Det är naturligtvis bra att kvinnor får rösta, men vi måste sätta målet högre än så, högre än vad militären kan åtadkomma. Beskrivningar av kvinnornas situation i landet är beklämmande texter att läsa. Här krävs det civila insatser, och jag vågar påstå rentav kvinnliga insatser.

Den insats som regeringen nu föreslår har jag inga problem med att stödja trots min kritiska inställning på grund av den tidsbegränsning som finns. Men vi ska inte glömma att för en varaktig lösning krävs stora civila insatser, inte militära. Deras uppgift är enbart att under en begränsad tid tillse att den erforderliga säkerheten finns.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37