Ändring av självstyrelselagens 30 §

05.03.2009 kl. 15:20
Anförande 5.3.2009

Ärade herr talman! En nyhet i den nuvarande grundlagen var att alla lagar som inte stadfästs av presidenten inom utfäst tid ska tas upp till behandling i riksdagen. Därför har vi nu detta märkliga ärende på dagordningen.
Ärendet är ett exempel på hur fel det kan gå när något går fel från början. Smörgåsen har fallit med smörsidan ner. Någon kanske skulle kalla det ett exempel på Murphy"s law och jag ska inte här redogöra för alla misstag som gjorts. Det finns tillräckligt många som tagit på sig tillräckligt med skuld för det inträffade, och jag är för egen del övertygad om att händelsen aldrig kommer att upprepas. Trots det kan det vara skäl att se på det som skedde vid behandlingen av ärendet i riksdagen.

Alla ändringar av självstyrelselagen för Åland har förberetts av justitieministeriet som tillsett att det gått en proposition till riksdagen och att presidenten skickat en framställning till Ålands lagting. Ärendena har i riksdagen remitterats till grundlagsutskottet som kan kallas Ålandsutskottet, eftersom det är riksdagens specialutskott i åländska frågor. Så skedde inte den här gången.

Det gick ingen framställning från presidenten till lagtinget och ärendet remitterades inte till grundlagsutskottet. Specialutskottet kunde inte heller begära utlåtande från grundlagsutskottet, eftersom det inte förelåg något problem i förhållande till grundlagen, vilket är en förutsättning för att utlåtande ska begäras.

När ärendet sist och slutligen kom till Ålands lagting valde lagtinget att inte godkänna framställningen på grund av att det formella förfarandet inte följts. Det var alltså inte i första hand fråga om sakinnehållet, utan om formen för hur Ålands självstyrelselag ska ändras. En ordning som har sin grund i Nationernas förbunds beslut i Genève 1921, en internationell konfliktlösning som vi ska vara rädda om och vårda.

För egen del vill jag påstå att detta aldrig skulle ha hänt om ärendet från början remitterats till grundlagsutskottet. Där finns sakkunskapen om åländska frågor och misstagen hade upptäckts och kunnat rätttas till innan de lett till att lagen inte kunde stadfästas.

Justitieministeriet konstateras i sin redogörelse över det olyckliga ärendet i ett brev till Ålands landskapsregering att behandlingen i riksdagen har varit formellt riktig, men att ministeriet vid ett lämpligt tillfälle kommer att föreslå för riksdagen att ändringar av självstyrelselagen alltid ska remitteras till grundlagsutskottet. Det är förvånande att ingen tidigare tänkt på att en sådan bestämmelse borde finnas i grundlagen eller i riksdagens arbetsordning, men bättre sent än aldrig.

Den uppmärksamhet misstagen fått gör att de troligen aldrig kommer att upprepas, men för att det inte ska finnas någon risk föreslår jag att riksdagens arbetsordning ändras så att alla förslag om ändringar av Ålands självstyrelselag ska remitteras till grundlagsutskottet och på det sättet har också detta olycksaliga ärende fört något nytt och gott med sig.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05