Längre arbetsliv tryggar välfärden

05.03.2009 kl. 16:25
I dessa tider när den internationella finanskrisen gräver djupa hål i den finländska ekonomin är det viktigt att vi vågar fatta tuffa beslut.

På detta sätt ska vi bibehålla och höja välfärden och det goda sociala skydd som vi är kända för i Finland.

När regeringen i veckan hade sin halvtidsgenomgång föreslogs att den allmänna pensionsåldern skulle höjas från 63 till 65 år. Detta sker inte över en natt utan pensionsåldern skulle höjas stegvis med början från år 2011. Först år 2022 skulle den nya minimiåldern vara i kraft. Detta behövs för att ta hand om den åldrande befolkningen och samtidigt se till att pensionerna inte sänks!
Sysselsättningsgraden i Finland borde höjas från nuvarande 70 till 75 %. Vi behöver alltså komma ut snabbare i arbetslivet, må bra när vi väl är där och ha motivation och vilja att stanna länge. Allt det här tog regeringen fasta på via olika förslag som förbättrar möjligheterna till ett långt och givande arbetsliv.

Under ”laman” på 1990-talet användes osthyveln frekvent när det skars ner på våra stöd och sociala förmåner. Också kommunerna drabbades hårt. Servicenivån kunde omöjligen upprätthållas. Idag ser vi konsekvenserna exempelvis i det ökande illamående som drabbat barn- och unga när skolpsykiatrin och övriga skyddsnät bantades ner och närapå försvann. I denna kris vill vi agera annorlunda. Vi vill inte skära ner i de förmåner som drabbar samhällets svaga. Vi vill inte heller att välfärden ska minska. Och vi vill inte att de negativa konsekvenserna ska synas om 10 år.
Istället tar vi ansvar i regering och riksdag genom att besluta om ett av de största stödpaketen i hela EU. Vi ökar statsskulden för att kunna behålla det sociala skydd vi anser vara så viktigt. Men vi kan inte ensamma ta hela ansvaret - också medborgarna måste ta ansvar för välfärden. Vi måste också inse att skulderna ska betalas tillbaka. Därför behöver vi ha kvar kunniga människor i arbetslivet!
Idag går folk i pension alldeles för tidigt. Jag kan ta mig själv som exempel; en frisk och arbetsför kvinna som närmar sig 58 år. Många i min ålder eller några år äldre har redan gått i pension eller tänker göra det. Är det här rimligt när vi ständigt får allt fler pensionärer och allt färre förvärvsarbetande? Nej, istället måste vi ta ett gemensamt ansvar för den finländska välfärden.
Regeringen har satt ut en riktlinje. Nu vidtar den egentliga beredningen på Social- och hälsovårdsministeriet. Här är givetvis förhandlingar med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna en viktig del. Det är under den här resan som detaljerna och tidsplanen klarnar. Sedan får vi på riksdagen ta ställning till förslaget. Klart är dock att ett friskt folk, ett friskt näringsliv och ett friskt samhälle lägger grunden för vår välfärd. Mot detta har regeringen tagit ett klart steg i och med målet att höja pensionsåldern!

Ulla-Maj Wideroos

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00