Henriksson:Vi bär ansvar för morgondagens välfärd!

17.03.2009 kl. 09:36
Jag kom i veckan hem från en resa till Hong Kong och Vietnam med riksdagens arbetslivs- och jämställdhetsutskott. Då resan började planeras rullade högkonjunkturen på för fullt, och arbetskraftsbristen gjorde sig påmind i många regioner i vårt land. Därför var huvudmålet för resan Vietnam, och en av huvudfrågorna den framtida potentiella arbetskraftsinvandringen därifrån till Finland.

Just nu när den ekonomiska krisen blivit allt djupare och många arbetsplatser ligger i farozonen, är temat inte direkt högaktuellt. Ändå får vi inte glömma bort realiteterna då det gäller vår befolkningspyramid. Vi vet att antalet unga som årligen kommer ut på arbetsmarknaden härefter understiger det antal personer som samtidigt går i pension. Det betyder i praktiken att allt färre skall "försörja" allt fler och se till att hjulen rullar så att vi har råd att hålla fast vid vårt nordiska välfärdssamhälle i framtiden. Det handlar om att vi skall ha råd till gratis skola, vård, äldreomsorg, barnbidrag, moderskaps- och föräldraledigheter, studiepenning och folkpensioner också då dagens 40-åringar går i pension om sådär 25 år. För att den ekvationen skall gå ihop kommer vi att behöva olika slag av åtgärder. Dels satsningar på att vi som nu jobbar skall orka och vilja jobba längre än till dagens faktiska pensionsålder som ligger runt 60 år. Dels handlar det om att dagens barn och unga behöver kunna komma ut i arbetslivet tidigare. Nu är det många som har en faktisk studietid efter studentexamen på över sex år. Och dels handlar det också om att vi framöver kommer att behöva arbetskraftsinvandring för att fylla alla de arbetsplatser som vårt eget folk inte kommer att räcka till för.

Regeringens utspel om att höja pensionsåldern skall också ses mot den här bakgrunden. Vi som idag sitter på beslutsmakten, måste använda den. Vi kan antingen välja att köra med släckta lyktor och skyffla problemen i famnen på nästa generation beslutsfattare, eller så kan vi välja att bära ansvar och agera proaktivt. För det är nu beslut och konkreta åtgärder måste tas, för att trygga att den generation som kommer efter oss, också skall ha en möjlighet att få leva i ett värlfärdssamhälle motsvarande det vi har idag.

Därför var det också klokt av såväl regeringen som arbetsmarknadsorganisationerna att gräva ner stridsyxan och fatta ett gemensamt beslut om att målet är att höja den faktiska åldern då folk går i pension med 3 år till 2025. I den situation landet befinner sig i, där finansministeriet förutspår en gigantisk upplåning de närmaste åren på 40-60 miljarder €, har vi inte råd med prestigeintriger som hotar samhällsfreden. Oppositionens interpellation om "att det var fel släckt", föll också pladask, annat var inte att vänta.

Nu gäller det ändå att i praktiken få till stånd sådana lösningar inom vårt arbetsliv, som sporrar mänskor att jobba och som ökar trivseln och välmåendet på våra arbetsplatser. Flexibla element som möjliggör individuella arbetstidslösningar och som beaktar arbetstagarnas livssituation i olika skeden av livet är viktiga. Systemet med alterneringsledigt skall vi också slå vakt om. Det har visat sig ha en positiv effekt på orken i arbetslivet. Också olika yrkeskategoriers olika krav på t.ex. fysisk belastning måste kunna beaktas. Brandmännen är här ett ypperligt exempel. Att kräva att en brandman i 60 års åldern skall klara samma fysiska belastning som en 40-åring, är inte rättvist om man inte samtidigt medger att nivån på räddningsverksamheten kan få sjunka. Ett är också säkert. Den arbetsgrupp som tillsatts för att komma med konkreta åtgärdsförslag har en synnerligen utmanande uppgift framför sig liksom naturligtvis alla arbetsgivare i vårt land. För varje arbetstagare gäller det också att fundera över hur just jag kan påverka atmosfären på min arbetsplats. Arbetet är en så viktig del av vårt liv att det för alla borde få vara en glädje att få gå till jobbet.

Anna-Maja Henriksson


Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00