Wideroos: Med ansvar för framtiden!

17.03.2009 kl. 09:38
"I denna arbetsgrupp söker man alternativa modeller till regeringens mål att höja den nedre pensionsåldern. Utöver arbetet i denna grupp kommer regeringen inte att bereda eller verkställa några pensionspolitiska beslut. Regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna bedömer linjedragningarnas och förslagens inverkan när de blivit klara". Detta är ett direkt citat från den pensionspolitiska överenskommelse som regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna gjorde i onsdags. I samma uppgörelse konstaterades att målet är att fram till 2025 höja medelpensionsåldern med minst tre år.

Medelpensionsåldern i Finland idag är drygt 59 år. Jag tycker inte att det är rimligt med tanke på att vi redan har mindre folk som kommer in på arbetsmarknaden än de som lämnar den. Fram till år 2025 beräknas den arbetsföra befolkningen minska med 265 000 personer. Det innebär i praktiken 11-12 000 personer per år. Samtidigt ökar den del av befolkningen som är över 65 år med en halv miljon. Betydligt färre skall alltså försörja en allt större del av befolkningen i och med att 65 plussarna ökar från nuvarande 16 till 25 procent av vår totala befolkning. Vi är i stort behov av att folk kommer fortare in i arbetslivet. Dessutom måste de stanna kvar där längre.

Men låt oss tala om pensionsåldern i termer som tydligt visar vad som menas. Ingen som är sjuk skall tvingas att jobba, ingen som är invalidiserad skall tvingas att jobba. Det handlar om att friska människor i framtiden också måste ta ett större ansvar för att den s.k. försörjningsgraden skall bli rimlig. Självklart är det inte tillräckligt att bara höja medelpensionsåldern. Det måste göras något åt trivseln och orken på arbetsplatserna. Vi bör införa långtgående hälsofrämjande åtgärder för att arbetstagarna ska orka längre. Det innebär att vi måste ha en flexibel arbetsmarknad där de som är sjuka måste ha möjlighet att jobba så mycket eller så lite de själva orkar. Detta istället för att få eller tvingas till en sjukpensionering. I detta fall har vi mycket att lära av vårt västra grannland som erbjuder en långt större flexibilitet. Dessutom måste vi se på hur vi producerar servicen i framtiden. Gör vi rätt saker och på rätt sätt med tanke på de krav morgondagens människor kommer att ha på samhället? Vi kommer att ha generationer i framtiden som ställer krav på ett eget inflytande på den service de behöver.  Vi kommer att ha generationer som inte nöjer sig med ett alternativ utan som kräver större valfrihet. Har vi gjort tillräckligt för att möta denna utmaning? Jag är inte övertygad om det! Det är därför som regeringen agerar - så gör en regering med ansvar för framtiden!

Denna fråga handlar faktiskt om framtiden. Skall framtidens finländare ha en möjlighet att leva i ett av världens bästa länder? Skall vi som nu finns på arbetsmarknaden ha ett ansvar för människor som av olika orsaker står utanför arbetsmarknaden i framtiden? Det handlar om barn och äldre, om sjuka och handikappade! Eller skall vi ta ut det maximala av vårt liv och låta andra sköta sig själva? Jag hoppas att vi alla förstår att vi måste ta ett gemensamt ansvar i de här frågorna! Bra att komma ihåg här är att det är dagens unga människor som kommer att få leva fullt ut med att jobba längre. Det är de som kommer att få bära det tyngsta ansvaret för morgondagens välfärds-Finland. Aningen förvånande är att de inte protesterar högljutt mot att jobba längre. De tycks dock inse att det krävs. De är beredda att ta ansvaret. Jag hoppas att alla vi andra också är det!

Ulla-Maj Wideroos
Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00