Tre presidenter runt samma bord!

23.03.2009 kl. 10:35

Republikens president Tarja Halonen stod värd för det nionde s.k. Presidentforum- tillfället som hölls på presidentslottet i tisdags. Tillfället var såtillvida historiskt att på plats fanns också våra tidigare presidenter Mauno Koivisto och Martti Ahtisaari. Inbjudna var en riksdagsledamot från varje riksdagsgrupp samt en rad yngre samhällspåverkare som representerade olika intressegrupper och organisationer. Jag hade förmånen att få representera svenska riksdagsgruppen. Temat var Finland i förändring.

Diskussionen kom mycket att kretsa kring utbildning, invandring, klimatfrågor och globaliseringens inverkan på vårt samhälle. President Koivisto gick i sin taltur tillbaka i tiden och framhöll hur viktigt det genom vårt lands historia varit att Finland haft en egen vilja. Han betonade också vikten av goda grannerelationer. Beundransvärt var att han orkade vara med under hela den nästan fyra timmar långa diskussionen.

Att det finns en viss spänning mellan president Halonen och president Ahtisaari, kunde inte förbigå någon. Framförallt syntes det i deras formuleringar om invandringen. President Halonens tonfall var skarpt då hon slog fast att mänskor inte får behandlas enbart som arbetskraft, utan måste ses som de individer de är. Det är lätt att hålla med henne. Också de som flyttar till vårt land för att få jobb, skall då de blir äldre få samma bemötande och omsorg som vi som är födda i Finland. President Ahtisaari uppfattade jag nog att i grunden var inne på samma linje, men han uttryckte det annorlunda genom att säga att vi skall se dem som flyttar hit som en resurs och inte som en belastning. Och det tycker jag också man kan hålla med om. Mänskor flyttar ofta efter arbete, eftersom arbete är en så viktig del för vårt liv och uppehälle. I vår egen historia finns det många exempel på att finländare också flyttat utomlands för att hitta jobb, inte minst under 1960- och 70-talet, då många drog iväg till Sverige.

I min taltur tog jag fasta på utbildningens stora betydelse för att vi kunnat nå det välfärdssamhälle vi har idag. I framtiden kommer allt flere kulturer att få samsas också hos oss, och fastän Finland blivit känt för att ha ett slagkraftigt skolsystem så ser vi ändå brister då det gäller den sociala kompetensen och förmågan till tolerans och hänsyn. Därför frågade jag presidenterna om hur de ser på framtidens skola, och behovet av att inte enbart lära sig fakta, utan att också utveckla de sociala färdigheterna som behövs i livet. Klart är att föräldrarna och hemmen här skall ha den största rollen anser jag själv, men skolan skall också finnas med på ett hörn. President Ahtisaari betonade i sitt svar att varje människa måste ansvara för sitt eget liv, och att vi också måste våga säga att det är viktigt att lära hantera sitt liv som ung. President Halonen igen var också bekymrad för den ökade individualismen i samhället. Det gäller att jobba med attityder på många plan. Allt som allt en angenäm upplevelse, och visst visade tillfället att samhället har en stor resurs i de seniorer som lämnat det aktiva arbetslivet. Något som vi borde bli bättre att ta vara på, inte bara då det gäller tidigare presidenter.

Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00