Tre presidenter runt samma bord!

23.03.2009 kl. 10:35

Republikens president Tarja Halonen stod värd för det nionde s.k. Presidentforum- tillfället som hölls på presidentslottet i tisdags. Tillfället var såtillvida historiskt att på plats fanns också våra tidigare presidenter Mauno Koivisto och Martti Ahtisaari. Inbjudna var en riksdagsledamot från varje riksdagsgrupp samt en rad yngre samhällspåverkare som representerade olika intressegrupper och organisationer. Jag hade förmånen att få representera svenska riksdagsgruppen. Temat var Finland i förändring.

Diskussionen kom mycket att kretsa kring utbildning, invandring, klimatfrågor och globaliseringens inverkan på vårt samhälle. President Koivisto gick i sin taltur tillbaka i tiden och framhöll hur viktigt det genom vårt lands historia varit att Finland haft en egen vilja. Han betonade också vikten av goda grannerelationer. Beundransvärt var att han orkade vara med under hela den nästan fyra timmar långa diskussionen.

Att det finns en viss spänning mellan president Halonen och president Ahtisaari, kunde inte förbigå någon. Framförallt syntes det i deras formuleringar om invandringen. President Halonens tonfall var skarpt då hon slog fast att mänskor inte får behandlas enbart som arbetskraft, utan måste ses som de individer de är. Det är lätt att hålla med henne. Också de som flyttar till vårt land för att få jobb, skall då de blir äldre få samma bemötande och omsorg som vi som är födda i Finland. President Ahtisaari uppfattade jag nog att i grunden var inne på samma linje, men han uttryckte det annorlunda genom att säga att vi skall se dem som flyttar hit som en resurs och inte som en belastning. Och det tycker jag också man kan hålla med om. Mänskor flyttar ofta efter arbete, eftersom arbete är en så viktig del för vårt liv och uppehälle. I vår egen historia finns det många exempel på att finländare också flyttat utomlands för att hitta jobb, inte minst under 1960- och 70-talet, då många drog iväg till Sverige.

I min taltur tog jag fasta på utbildningens stora betydelse för att vi kunnat nå det välfärdssamhälle vi har idag. I framtiden kommer allt flere kulturer att få samsas också hos oss, och fastän Finland blivit känt för att ha ett slagkraftigt skolsystem så ser vi ändå brister då det gäller den sociala kompetensen och förmågan till tolerans och hänsyn. Därför frågade jag presidenterna om hur de ser på framtidens skola, och behovet av att inte enbart lära sig fakta, utan att också utveckla de sociala färdigheterna som behövs i livet. Klart är att föräldrarna och hemmen här skall ha den största rollen anser jag själv, men skolan skall också finnas med på ett hörn. President Ahtisaari betonade i sitt svar att varje människa måste ansvara för sitt eget liv, och att vi också måste våga säga att det är viktigt att lära hantera sitt liv som ung. President Halonen igen var också bekymrad för den ökade individualismen i samhället. Det gäller att jobba med attityder på många plan. Allt som allt en angenäm upplevelse, och visst visade tillfället att samhället har en stor resurs i de seniorer som lämnat det aktiva arbetslivet. Något som vi borde bli bättre att ta vara på, inte bara då det gäller tidigare presidenter.

Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00