Tre presidenter runt samma bord!

23.03.2009 kl. 10:35

Republikens president Tarja Halonen stod värd för det nionde s.k. Presidentforum- tillfället som hölls på presidentslottet i tisdags. Tillfället var såtillvida historiskt att på plats fanns också våra tidigare presidenter Mauno Koivisto och Martti Ahtisaari. Inbjudna var en riksdagsledamot från varje riksdagsgrupp samt en rad yngre samhällspåverkare som representerade olika intressegrupper och organisationer. Jag hade förmånen att få representera svenska riksdagsgruppen. Temat var Finland i förändring.

Diskussionen kom mycket att kretsa kring utbildning, invandring, klimatfrågor och globaliseringens inverkan på vårt samhälle. President Koivisto gick i sin taltur tillbaka i tiden och framhöll hur viktigt det genom vårt lands historia varit att Finland haft en egen vilja. Han betonade också vikten av goda grannerelationer. Beundransvärt var att han orkade vara med under hela den nästan fyra timmar långa diskussionen.

Att det finns en viss spänning mellan president Halonen och president Ahtisaari, kunde inte förbigå någon. Framförallt syntes det i deras formuleringar om invandringen. President Halonens tonfall var skarpt då hon slog fast att mänskor inte får behandlas enbart som arbetskraft, utan måste ses som de individer de är. Det är lätt att hålla med henne. Också de som flyttar till vårt land för att få jobb, skall då de blir äldre få samma bemötande och omsorg som vi som är födda i Finland. President Ahtisaari uppfattade jag nog att i grunden var inne på samma linje, men han uttryckte det annorlunda genom att säga att vi skall se dem som flyttar hit som en resurs och inte som en belastning. Och det tycker jag också man kan hålla med om. Mänskor flyttar ofta efter arbete, eftersom arbete är en så viktig del för vårt liv och uppehälle. I vår egen historia finns det många exempel på att finländare också flyttat utomlands för att hitta jobb, inte minst under 1960- och 70-talet, då många drog iväg till Sverige.

I min taltur tog jag fasta på utbildningens stora betydelse för att vi kunnat nå det välfärdssamhälle vi har idag. I framtiden kommer allt flere kulturer att få samsas också hos oss, och fastän Finland blivit känt för att ha ett slagkraftigt skolsystem så ser vi ändå brister då det gäller den sociala kompetensen och förmågan till tolerans och hänsyn. Därför frågade jag presidenterna om hur de ser på framtidens skola, och behovet av att inte enbart lära sig fakta, utan att också utveckla de sociala färdigheterna som behövs i livet. Klart är att föräldrarna och hemmen här skall ha den största rollen anser jag själv, men skolan skall också finnas med på ett hörn. President Ahtisaari betonade i sitt svar att varje människa måste ansvara för sitt eget liv, och att vi också måste våga säga att det är viktigt att lära hantera sitt liv som ung. President Halonen igen var också bekymrad för den ökade individualismen i samhället. Det gäller att jobba med attityder på många plan. Allt som allt en angenäm upplevelse, och visst visade tillfället att samhället har en stor resurs i de seniorer som lämnat det aktiva arbetslivet. Något som vi borde bli bättre att ta vara på, inte bara då det gäller tidigare presidenter.

Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00