Nu lönar det sig att renovera!

23.03.2009 kl. 10:35
Idag har riksdagen fattat beslut angående tilläggsbudgeten. Det låter kanske inte så spännande.

 Men det är oerhört viktigt för Finlands ekonomi. Det är nämligen nu regeringens så kallade stimulanspaket godkänts av oss folkvalda riksdagsledamöter. Det är alltså från och med nu åtgärderna är i kraft. Och dessa åtgärder är bland de största i Europa. Det tycker jag skickar ut en viktig signal. Vi bryr oss om Finlands ekonomi och vi vågar ta krafttag för att minska finanskrisens verkningar. För vi vill vara starka också efter denna kris. Och vi vill ha ett välfärds-Finland där också våra barn och barnbarn har det lika bra som vi har det nu. Det här är vägen mot framtiden!

För att stå starka också efter krisen väljer staten att låna. Det kan vi göra eftersom vi avkortade statsskulden under de goda åren. Vi vill inte skära i pensioner, stöden och kommunernas statsandelar som under laman på 90-talet. Istället stimulerar vi genom att öka statsskulden. Det är bra! Staten har alltså tagit ett ansvar för att stimulera ekonomin. Men det behöver också andra göra - och genom att göra det nu finns ekonomiska vinningar att hämta.

Bostadsbyggandet har minskat kraftigt i finanskrisen spår. För att stödja sysselsättningen inom byggbranschen och upprätthålla bostadshusbeståndet har riksdagen beslutat att understöd beviljas till bostadsaktiebolag och hyreshussamfund som utför renoveringar på över 5000 euro. 10 procent av de godtagbara kostnaderna kan fås i understöd för åtgärder som påbörjats tidigast den 1:a februari i år. Alla reparationer som påbörjas före sista december detta år och som slutförs före slutet av år 2010 kan få detta stöd. Under lagens behandling i utskottet fördes också fram en stark åsikt om att tiden för påbörjande av renoveringen ska kunna förlängas med ett år om det visar sig nödvändigt. Vi vill alltså inte att ett enda projekt ska läggas på is eller flyttas fram! För att så inte ska ske så understöder vi renoveringarna.

Dock ställer lagen ett krav på bostadsbolagen - att planerade åtgärderna ska vara godtagbara med tanke på energieffektivitet. Detta är viktigt. Vi vill stimulera. Vi vill hålla god fart i ekonomin. Men vi vill också att det ska ske på ett hållbart sätt. Det är en betydelsefull signal om att det är viktigt att vara klimatsmart. Staten har gett bostadsaktiebolagen och hyreshussamfunden en unik chans att spara pengar och samtidigt ta ett ansvar för Finlands ekonomi. Det är nu radhusen, hyreshusen och övriga bostadsaktiebolag borde sättas i skick. Det är nu gamla fönster borde förnyas, fasaden snyggas upp eller ventilationen förbättras. För nu lönar det sig! Jag hoppas bostadsaktiebolagen förstår att använda sig av denna möjlighet att spara pengar!

Ulla-Maj Wideroos

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35