Kolumn

Skatter, strategier och omsorg

30.03.2009 kl. 11:15

I början på veckan enades regeringen om ramarna för statsfinanserna åren 2010 - 2013. De senaste prognoserna för den ekonomiska utvecklingen är onekligen bekymmersamma.

Bruttonationalprodukten väntas sjunka med 5 procent innevarande år och med 1,4 procent under 2010. Först 2011 förväntas trenden vända och BNP:n öka igen.

Under den förra ekonomiska nedgången i början på nittiotalet försökte vi spara oss ur krisen, och bidrog sannolikt på det sättet till att ytterligare fördjupa den. Nu väljer regeringen en annan väg: Ökad upplåning, satsningar på väg-, vatten-, avloppsbyggen och skolsaneringar samt tidigareläggningar av redan planerade byggprojekt av samma sort.

Den strategin leder ofelbart till en ökad statsskuld. Då statsskulden i slutet av fjolåret uppgick till 54,4 miljarder euro beräknas den uppgå till 104,5 miljoner euro år 2013, snudd på en fördubbling alltså under de kommande fyra åren. Det är en utveckling som innebär att räntorna på statsskulden kommer att vara den fjärde största kostnadsposten i statsbudgeten. Bekymmersamt så det förslår. Samtidigt ska vi vara medvetna om att alla åtgärder strävar till att skapa eller upprätthålla arbetsplatser och garantera den kommunala servicen: daghem, skolor, hälsocentraler etc.

En av de verkligt stora stimulansåtgärderna är den tillfälliga, treåriga sänkningen av arbetsgivarnas folkpensionsavgift. Avskaffandet av FPA-avgiften har en mycket stor inverkan på kommunernas ekonomi eftersom de är stora arbetsgivare. En del av räkningen för sänkningen, en höjning av el- och energiskatterna förutom på bensin och dieselolja, kommer att verkställas från och med 2011 då man förväntar sig att recessionen avtagit. Regeringen för alltså en skattelinje som strävar till att överföra beskattning av arbete till beskattning av miljöbelastande konsumtion. Den kallas för ekologisk skatteväxling och det skall enligt regeringen vara möjligt för arbetsgivare och konsumenter att påverka sin miljöbeskattning genom medvetna val. När det gäller jordbruket och växthusnäringen så återförs största delen av förhöjningen genom accisåterbäring. Höjningen av miljöskatterna riktas främst till näringslivet, men även privathushållen berörs.

Från oppositionens håll påstås ofta att nuvarande regering riktar sina skattesänkningar till rika. En sänkning av inkomstskatteskalan ger mer åt den högavlönade, på samma gång ska man komma ihåg att denna regering har överfört avsevärt mer pengar till de lägst avlönade grupperna i samhället än de tidigare regeringarna. Här kan nämnas höjningen av folkpensionen och den så kallade garantipensionen som träder i kraft våren 2011. Höjningen av minimidagpenningen för moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen till samma nivå som arbetsmarknadstödet är en annan markant förbättring. I 2009-års beskattning infördes ett nytt arbetsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen för dem som inte kommer upp till gränsen för statsbeskattningen. Ytterligare kan man nämna att minimidagpenningen, barnbidraget, hemvårdsstödet och stödet för privat vård kommer att bindas till konsumentprisindexet i mars 2011. Ett av problemen som kvarstår och där sfp engagerat sig starkt gäller beskattningen av arbetslöshetsunderstödet som i vissa fall är strängare än för förvärvsinkomst.

Det svåra ekonomiska läget kräver kraftfulla åtgärder från de politiska beslutsfattarna. Den viktigaste mätaren på hur vi lyckas är ändå hur vi behandlar de svagaste i samhället. Omsorgen om utsatta grupper är ett mått på samhällets utvecklingsgrad.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15