Skatter, strategier och omsorg

30.03.2009 kl. 11:15
I början på veckan enades regeringen om ramarna för statsfinanserna åren 2010 - 2013. De senaste prognoserna för den ekonomiska utvecklingen är onekligen bekymmersamma.

Bruttonationalprodukten väntas sjunka med 5 procent innevarande år och med 1,4 procent under 2010. Först 2011 förväntas trenden vända och BNP:n öka igen.

Under den förra ekonomiska nedgången i början på nittiotalet försökte vi spara oss ur krisen, och bidrog sannolikt på det sättet till att ytterligare fördjupa den. Nu väljer regeringen en annan väg: Ökad upplåning, satsningar på väg-, vatten-, avloppsbyggen och skolsaneringar samt tidigareläggningar av redan planerade byggprojekt av samma sort.

Den strategin leder ofelbart till en ökad statsskuld. Då statsskulden i slutet av fjolåret uppgick till 54,4 miljarder euro beräknas den uppgå till 104,5 miljoner euro år 2013, snudd på en fördubbling alltså under de kommande fyra åren. Det är en utveckling som innebär att räntorna på statsskulden kommer att vara den fjärde största kostnadsposten i statsbudgeten. Bekymmersamt så det förslår. Samtidigt ska vi vara medvetna om att alla åtgärder strävar till att skapa eller upprätthålla arbetsplatser och garantera den kommunala servicen: daghem, skolor, hälsocentraler etc.

En av de verkligt stora stimulansåtgärderna är den tillfälliga, treåriga sänkningen av arbetsgivarnas folkpensionsavgift. Avskaffandet av FPA-avgiften har en mycket stor inverkan på kommunernas ekonomi eftersom de är stora arbetsgivare. En del av räkningen för sänkningen, en höjning av el- och energiskatterna förutom på bensin och dieselolja, kommer att verkställas från och med 2011 då man förväntar sig att recessionen avtagit. Regeringen för alltså en skattelinje som strävar till att överföra beskattning av arbete till beskattning av miljöbelastande konsumtion. Den kallas för ekologisk skatteväxling och det skall enligt regeringen vara möjligt för arbetsgivare och konsumenter att påverka sin miljöbeskattning genom medvetna val. När det gäller jordbruket och växthusnäringen så återförs största delen av förhöjningen genom accisåterbäring. Höjningen av miljöskatterna riktas främst till näringslivet, men även privathushållen berörs.

Från oppositionens håll påstås ofta att nuvarande regering riktar sina skattesänkningar till rika. En sänkning av inkomstskatteskalan ger mer åt den högavlönade, på samma gång ska man komma ihåg att denna regering har överfört avsevärt mer pengar till de lägst avlönade grupperna i samhället än de tidigare regeringarna. Här kan nämnas höjningen av folkpensionen och den så kallade garantipensionen som träder i kraft våren 2011. Höjningen av minimidagpenningen för moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen till samma nivå som arbetsmarknadstödet är en annan markant förbättring. I 2009-års beskattning infördes ett nytt arbetsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen för dem som inte kommer upp till gränsen för statsbeskattningen. Ytterligare kan man nämna att minimidagpenningen, barnbidraget, hemvårdsstödet och stödet för privat vård kommer att bindas till konsumentprisindexet i mars 2011. Ett av problemen som kvarstår och där sfp engagerat sig starkt gäller beskattningen av arbetslöshetsunderstödet som i vissa fall är strängare än för förvärvsinkomst.

Det svåra ekonomiska läget kräver kraftfulla åtgärder från de politiska beslutsfattarna. Den viktigaste mätaren på hur vi lyckas är ändå hur vi behandlar de svagaste i samhället. Omsorgen om utsatta grupper är ett mått på samhällets utvecklingsgrad.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre

Mats Nylund

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00