Bruttonationalprodukten väntas sjunka med 5 procent innevarande år och med 1,4 procent under 2010. Först 2011 förväntas trenden vända och BNP:n öka igen.

Under den förra ekonomiska nedgången i början på nittiotalet försökte vi spara oss ur krisen, och bidrog sannolikt på det sättet till att ytterligare fördjupa den. Nu väljer regeringen en annan väg: Ökad upplåning, satsningar på väg-, vatten-, avloppsbyggen och skolsaneringar samt tidigareläggningar av redan planerade byggprojekt av samma sort.

Den strategin leder ofelbart till en ökad statsskuld. Då statsskulden i slutet av fjolåret uppgick till 54,4 miljarder euro beräknas den uppgå till 104,5 miljoner euro år 2013, snudd på en fördubbling alltså under de kommande fyra åren. Det är en utveckling som innebär att räntorna på statsskulden kommer att vara den fjärde största kostnadsposten i statsbudgeten. Bekymmersamt så det förslår. Samtidigt ska vi vara medvetna om att alla åtgärder strävar till att skapa eller upprätthålla arbetsplatser och garantera den kommunala servicen: daghem, skolor, hälsocentraler etc.

En av de verkligt stora stimulansåtgärderna är den tillfälliga, treåriga sänkningen av arbetsgivarnas folkpensionsavgift. Avskaffandet av FPA-avgiften har en mycket stor inverkan på kommunernas ekonomi eftersom de är stora arbetsgivare. En del av räkningen för sänkningen, en höjning av el- och energiskatterna förutom på bensin och dieselolja, kommer att verkställas från och med 2011 då man förväntar sig att recessionen avtagit. Regeringen för alltså en skattelinje som strävar till att överföra beskattning av arbete till beskattning av miljöbelastande konsumtion. Den kallas för ekologisk skatteväxling och det skall enligt regeringen vara möjligt för arbetsgivare och konsumenter att påverka sin miljöbeskattning genom medvetna val. När det gäller jordbruket och växthusnäringen så återförs största delen av förhöjningen genom accisåterbäring. Höjningen av miljöskatterna riktas främst till näringslivet, men även privathushållen berörs.

Från oppositionens håll påstås ofta att nuvarande regering riktar sina skattesänkningar till rika. En sänkning av inkomstskatteskalan ger mer åt den högavlönade, på samma gång ska man komma ihåg att denna regering har överfört avsevärt mer pengar till de lägst avlönade grupperna i samhället än de tidigare regeringarna. Här kan nämnas höjningen av folkpensionen och den så kallade garantipensionen som träder i kraft våren 2011. Höjningen av minimidagpenningen för moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningen till samma nivå som arbetsmarknadstödet är en annan markant förbättring. I 2009-års beskattning infördes ett nytt arbetsinkomstavdrag i kommunalbeskattningen för dem som inte kommer upp till gränsen för statsbeskattningen. Ytterligare kan man nämna att minimidagpenningen, barnbidraget, hemvårdsstödet och stödet för privat vård kommer att bindas till konsumentprisindexet i mars 2011. Ett av problemen som kvarstår och där sfp engagerat sig starkt gäller beskattningen av arbetslöshetsunderstödet som i vissa fall är strängare än för förvärvsinkomst.

Det svåra ekonomiska läget kräver kraftfulla åtgärder från de politiska beslutsfattarna. Den viktigaste mätaren på hur vi lyckas är ändå hur vi behandlar de svagaste i samhället. Omsorgen om utsatta grupper är ett mått på samhällets utvecklingsgrad.

Mats Nylund, riksdagsledamot, Pedersöre