Förnuftet segrade i tobakskampen!

30.03.2009 kl. 11:15

Det blir inget totalförbud mot snuset och vi skall också få äta lakritspipor i framtiden. Det beslutet kom regeringens socialpolitiska ministerarbetsgrupp med under veckan, och det tackar vi för.

Med tanke på de grundförslag som den tobakspolitiska arbetsgruppen presenterade före jul, kan man konstatera att förnuftet vann segrar på många plan. Arbetsgruppen ville ju se ett totalförbud mot snus, förbjuda lakritspiporna och kriminalisera minderårigas innehav av tobak. Föreställ er vad det hade inneburit i form av extra arbete för våra tullmyndigheter och för polisen. Vi hade i praktiken då fått en lagstiftning som skulle ha blivit omöjlig att följa upp, och som därtill hade kanaliserat såväl tullens som polisens resurser på helt fel saker. Tack och lov insåg ministerarbetsgruppen att det faktiskt finns viktigare uppgifter för de övervakande myndigheterna än att skriva ut böter åt snusande män och rökande ungdomar. För att inte tala om den inkonsekvens det i praktiken skulle ha inneburit att förbjuda snus men tillåta tobak.

Att tobak, snus och alkohol är skaldliga ämnen för hälsan råder det inget tvivel om. Man säger att enbart tobaken förorsakar kostnader för vårt samhälle på omkring 2 miljarder € per år. Därför vill också ministerarbetsgruppen att vi skall ta sikte på ett tobaksfritt Finland till år 2040. Utopi? Kanske det - men i alla händelser värt ett försök.

De åtgärder man nu föreslår rent konkret kan man ju alltid diskutera. Det föreslås att alla tobaksprodukter skall gömmas undan i våra butiker. De får alltså inte vara synligt framme. I praktiken betyder det att tobaksautomaternas tid är förbi, om lagen går igenom i riksdagen. Vid butikskassan får det finnas en lista med vilka tobaksprodukter det finns att köpa, och så skall man be butiksbiträdet om den sort man vill ha. Det blir för handeln att hitta på nya innovativa sätt att hålla tobaken under kassadisken, och för biträdena gäller det att träna ryggen! Övergångstiden föreslås vara två år. Skulle man vilja vara konsekvent borde man ju göra lika med den öl och cider som säljs i våra butiker, eller hur? Nå, vi skall väl tro att handeln inte ändå blir tvungen att bygga underjordiska öllager. Det vore inte rimligt.

Vad gäller snuset skall man få föra in 30 dosor per person för eget bruk. Till vänner, släkt och bekanta får man inte ge. Inte heller gratis eller som gåva, hur nu det skall kunna följas upp. I alla händelser ett beslut det går att leva med, mot den bakgrund att alternativet hade varit ett totalförbud. Helt uppenbart har den kraftiga folkopinionen här spelat in.

Då det gäller de minderåriga under 18 år, blir allt innehav av tobak eller snus förbjudet men som sagt inte kriminaliserat. Därtill skärps reglerna om försäljning av tobaksprodukter till minderåriga. Men lakritspipor får vi fortsätta köpa och äta och med gott samvete dela med oss. Också här spelade folkopinionen en avgörande roll, det är jag övertygad om.

Anna-Maja Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30