Arbetskraftsbyrån bör få resurser

09.05.2009 kl. 09:10
Riksdagens utskott har de senaste veckorna diskuterat finansramarna för åren 2010-2013. Mycket i ramarna för statsfinanserna är bra eller till och med mycket bra. Regeringen försöker förbättra kommunernas situation genom att temporärt höja kommunernas andel av samfundsskatten.

 

Samtidigt höjs också församlingarnas andel. Man avskaffar arbetsgivarens FPA-avgift vilket ger extra klirr i den kommunala skattkistan. Dessutom kommer både den övre och nedre gränsen för fastighetsskatten att höjas, vilket ger kommunerna ett större spelrum. Enligt ramarna fortsätter också den ekologiska skattereformen och tyngdpunkten i beskattningen flyttas från arbete till beskattning av miljö och konsumtion. För att kompensera den inkomstminskning som FPA-avgiftens avskaffande medför höjs energiskatterna. Detta riktas i huvudsak in på näringslivet, men också för medborgarna sker vissa förändringar.
 
Så långt är allt rätt bra! Budgetramarna är givetvis byggda på prognoser över ekonomins utveckling. Prognoser som tycks vara i ständig förändring i finanskrisens spår. Arbetslösheten väntas enligt Finansministeriets prognoser öka till 9 % detta år och 9,5 % nästa år. ETLA, näringslivets forskningscentral, förväntar sig ännu dystrare siffror. Jag är beredd att luta mot de senare. Fakta är att redan i mars hade arbetslöshetsgraden stigit till 8,3 %, vilket är en ökning på 1,6 procentenheter jämfört med ifjol. Bland unga är ökningen än mer alarmerande. Deras arbetslöshetsgrad är nu uppe i 21,6 %! Fakta är också att den totala produktionen samtidigt minskar och med den skatteinkomsten. I  dessa finansiellt turbulenta tider  kan vi alltså inte helt och hållet lita på de prognoser som ställs. Ändå behöver vi ramar att hålla oss till – det handlar också om trovärdighet för vår ekonomiska politik. Men det är klart att vi alla funderar över hur det kommer att gå och hur mycket har skett fram till augusti när regeringen skall avge nästa års budget.
 
Regeringen framför också andra mål i ramarna. Man har för avsikt att stärka den offentliga ekonomins hållbarhet genom att förlänga arbetskarriären både i början och slutet. Redan tidigare har regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna kommit överens om en målsättning att fram till år 2025 höja medelpensionsåldern med minst tre år. Ramarna fortsätter i den linjen – och det behövs – för tillgången på arbetskraft kommer i längden att minska. Samtidigt har staten ett eget produktivitetsprogram på gång. Enligt detta program ska statsförvaltningen effektiveras och kostnaderna minskas. Rent konkret ska antalen årssverken minskas – dvs. staten ska ha mindre folk på jobb. Det är naturligtvis viktigt att staten ser över sin funktion och sin personal. Staten ska vara effektiv i sin förvaltning. Men mycket viktigt att komma ihåg är att staten inte är ett företag och den kan inte heller styras som ett sådant! Man ska också komma ihåg att produktivitetsprogram gjordes upp under goda tider före finanskrisens intåg. Det innebär att det måste finnas flexibilitet i produktivitetsprogrammet. Arbetslösheten växer nu och det betyder att arbetskraftsbyråerna utsätts för en hård press. De kommer att behövas mera pengar – inte mindre. Med flexibilitet menar jag alltså att resurserna till arbetskraftsbyråerna måste anpassas till att arbetslösheten stiger. Det som permitteras eller sägs upp har rätt att få en bra service och det får de inte om arbetskraftsbyråernas resurser minskar.
 
Ulla-Maj Wideroos
Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00