Ändring av självstyrelselagens 30 och 39 §

19.05.2009 kl. 10:20
Anförande 19.5.2009

Ärade herr talman! I denna proposition föreslås att 30 och 39 § i självstyrelselagen ändras. Det handlar om två helt olika ärenden som av en händelse finns i samma proposition. Den ena ändringen föranleds av statens regionalförvaltningsreform och berör egentligen inte alls Åland på något annat sätt än att eftersom det inte längre kommer att finnas några länsstyrelser i riket så ska också länsstyrelsen på Åland byta namn till Statens ämbetsverk på Åland, men arbetsuppgifterna försvinner inte. Då myndigheten finns omnämnd på ett ställe i självstyrelselagen så sker detta genom en ändring av självstyrelselagen.

Landshövdingarna försvinner i Finland utom en, nämligen landshövdingen på Åland, och många har frågat varför. Jo, därför att landshövdingen på Åland alltid har haft en särskild ställning. Han har varit statens ombud, eller rikets som vi säger, och det har också tidigare funnits förslag om att han i likhet med statens representant på Färöarna och Grönland skulle kallas riksombudsman för att särskilja honom från vanliga landshövdingar. Ålands självstyrelse grundar sig inte på grundlagen, i den finns bara sagt att Åland har självstyrelse i enlighet med vad som stadgas i självstyrelselagen.

Självstyrelselagen i sin tur bygger på Nationernas förbunds beslut från 1921 i Genève. I Ålandsöverenskommelsen mellan Finland och Sverige gavs nämligen landshövdingen, liksom även republikens president, en alldeles särskild ställning som jag inte här ska gå in på. Det är antagligen anledningen till att Åland får behålla sin landshövding. Man vill inte ändra på denna konstruktion som utgör en del av den internationella konfliktlösningen. Det finns inte heller längre något behov av att ändra titeln för att särskilja honom från andra.

Den andra ändringen kan sägas vara ännu mer teknisk. Exakt samma ändring godkände riksdagen den 18 december 2008 och var en följd av att konsumentrådgivningen omorganiserades i riket. Så varför är den nu här igen? Jo, därför att lagtinget inte godkände den. Och varför gjorde inte lagtinget det? Jo, därför att den enligt deras åsikt inte behandlats på rätt sätt i riksdagen. Lagändringen hade inte som alla tidigare ändringar av självstyrelselagen varit till grundlagsutskottet, specialutskottet för åländska frågor i riksdagen. Och som bekant måste landets båda lagstiftande församlingar godkänna ändringar av självstyrelselagen för att bli gällande.

Det visade sig dock att inget fel hade begåtts. Enligt 74 § i grundlagen ska grundlagsutskottet ge utlåtanden om grundlagsenligheten över ett lagförslag som föreläggs utskottet, och enligt talmanskonferensens allmänna anvisningar ska grundlagsutskottet behandla frågor i anknytning till Ålands självstyrelselag. Utskottet ska alltså behandla självstyrelselagen om och när den kommer, och hittills har den alltid kommit. Efteråt var alla överens om att det inte fanns någon bestämmelse som säger att alla ändringar av självstyrelselagen automatiskt ska remitteras till grundlagsutskottet, men att alla ändringar ändå alltid ska remitteras dit. Det borde alltså ha funnits en sådan regel och jag utgår därför ifrån att den olycksaliga behandlingen har lett till att en sådan regel kommer att införas i de allmänna anvisningarna snarast möjligt.

Herr talman! I sammanhanget kan nämnas att enligt 77 § i grundlagen ska en lag som riksdagen godkänt men presidenten inte stadfäster gå tillbaka till riksdagen, men där finns inte reglerat vad som ska hända när lagtinget förskastat samma lag. Kanske ett ännu värre problem, om det inte som nu fick en elegant lösning genom att lagändringen så snabbt kom tillbaka till riksdagen för ett korrekt behandling.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35