En finlandssvensk röst behövs i Bryssel!

01.06.2009 kl. 09:05
Idag är det förhandsröstningens fjärde dag. Det betyder att det finns fyra möjliga dagar kvar att rösta. Gå och rösta - idag, på måndag, på tisdag eller på den egentliga valdagen den 7:e juni! I detta val är det lika viktigt att rösta som i andra val. Vi behöver en liberal finlandssvensk representant i Bryssel.

 

Det är i EU som en stor del av våra jordbruksfrågor avgörs. Det är där vi kan jobba för en gemensam miljöreglering i Östersjön och det är där många konsumentfrågor avgörs.
 
Det är fullständigt självklart att vi på den arenan behöver en representant som känner till våra finlandssvenska särförhållanden. Där behövs någon som kan representera de finlandssvenska bönderna och växthusodlarna. Det är där vi kan skydda Östersjön genom gemensamma regler för utsläpp. Det är där vi kan påverka Internetsäkerheten. Och det är där vi kan ta ställning i frågor som reglerar skarvbeståndet, vargbeståndet och snusförsäljningen. De här frågorna, och många andra, påverkar var och en av oss.
 
En gallup, gjord av Taloustutkimus, publicerades igår. Den visar att SFP kan få det 13:e mandatet. Dessutom är vi närmare det 12:e mandatet än vi är att falla ut. Gallupen visar på vind i seglen och en bred förståelse för att finlandssvenskarna måste finnas i Bryssel. En bred förståelse hör man också på fältet – både bland vårt eget gäng och bland andra finlandssvenskar. Flera bekanta från andra partier säger att de i detta val tänker rösta på SFP – för att gemensamt se till att en finlandssvensk tar säte i EU:s hjärta.
 
Men ta inte något för givet!  Vi vet att Timo Soini kommer att lyfta en del av sofflocket. Vi vet också att valet engagerar mer än för fem år sedan. Efter förhandsröstningens andra dag hade redan 230 000 personer eller 5,6 procent röstat. Det är ur demokratisk synvinkel både nödvändigt och bra med ett ökat valdeltagande – senaste vals 41 % är skrämmande lågt. Det betyder samtidigt att vi finlandssvenskar måste förena oss och gå till valurnorna! Vi kan inte ligga under det finländska medeltalet. Därför blev jag oerhört glad att läsa att förhandsröstningen ökat i exempelvis Närpes. Samtidigt ligger vi ännu under landets medeltal. Därför, mina vänner, hoppas jag att ni, under de fyra dagar det ännu är möjligt, ser till att rösta. Jag hoppas att ni inte bara röstar – utan att ni dessutom uppmanar vänner, släkt och övriga bekanta att rösta. Tillsammans klarar vi det här! Tillsammans sänder vi en finlandssvensk till Bryssel! Tillsammans ser vi till att våra intressen kommer att bevakas också i fortsättningen! Tillsammans – genom att rösta!
 
Ulla-Maj Wideroos

 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37