Siktet måste vara inställt på framtiden. Statistiken visar att Finlands försörjningskvot kan komma att vara den sämsta i hela EU om inte korrigerande åtgärder vidtas. Eftersom den arbetsföra andelen av befolkningen minskar måste vi vinnlägga oss om att förlänga den tid finländarna finns i arbetslivet och om att alla också orkar arbeta. Arbetskraftspotentialen bör utnyttjas bättre i fortsättningen och flera bör ges chans att göra en insats i arbetslivet. Det innebär att man på alla nivåer i samhället måste försöka förhindra utslagning och utbrändhet. Förebyggande verksamhet och mekanismer för tidigt ingripande då problem uppstår för barn och ungdomar samt satsningar på en god folkhälsa som förbättrar den fysiska och psykiska kapaciteten hos var och en av oss, är ytterst viktiga.

 

Trots allt kvarstår ändå faktumet att vårt land kommer att vara beroende av en betydande inflyttning. Vi måste satsa tillräckligt på en lyckad integrering av invandrarna och på tillräcklig språkundervisning i finska och svenska. Mångkulturalism innebär möten mellan människor med olika kultur, språk och erfarenheter. Den berikar kreativiten och kan innebära att nya innovationer föds.

 

Investeringar i forskning och utveckling fungerar som en vitaminspruta för inte minst exportindustrin under en lågkonjunktur. Genom tillräckliga stimulanssatsningar kan man bidra till en produktutveckling som hjälper företagen att snabbare komma igång när ekonomin igen börjar gå bättre. Svenska riksdagsgruppen hoppas att man i Finland skulle kunna gå in för ännu större satsningar på forskning och utveckling inom miljöteknologin. Vi har redan ett stort kunnande, som med riktade satsningar kunde bli ännu större. Modern miljöteknologi kunde bli en ännu större exportsektor för Finland, samtidigt som ett ibruktagande här hemma också skulle stöda våra internationella åtaganden. Klimatförändringen innebär att efterfrågan på nya lösningar för att spara energi, effektivera energianvändningen och för att utveckla förnybara energiformer kommer att vara på toppnivå långa tider framöver. Därför skall Finland utnyttja det goda anseende vi har då det gäller miljö och en hållbar utveckling och sträva efter att höra till de ledande länderna inom EU och i världen inom den här sektorn.

 

Övriga satsningar som har såväl sysselsättande och stimulerande som har miljöpolitiska effekter är satsningar på miljö- och vatten- och avloppsnätssarbeten. Svenska riksdagsgruppen anser att det är viktigt att anslagen för vatten- och miljöarbeten hålls på en hög nivå under hela ramperioden.

 

Redan i höstas förslog regeringen höjda anslag för oljebekämpningen genom att höja kapaciteten i och med en grundförbättring av oljebekämpningsfartyget Halli. Nu föreslår en arbetsgrupp beställningar av också nya fartyg som ett led i stimulansåtgärderna för varvsindustrin. En del av fartygen skulle vara förbindelse- och oljebekämpningsfartyg. Svenska riksdagsgruppen anser att ett ökat stöd för oljebekämpningsberedskapen är en akut nödvändighet i och med att olje- och kemikalietransporterna på Östersjön och speciellt Finska viken ökar explosionsartat.

 

Regeringen har redan beslutat att omfördela 200 miljoner euro i budgeten i höst. Svenska riksdagsgruppen anser att stimulerande åtgärder, åtgärder som stöder sysselsättning, företagande, exportsektorn, integration och konkurrenskraft måste prioriteras i omfördelningen Dessutom måste de växande behoven av social service och arbetskraftspolitiska åtgärder som recessionen för med sig också tillgodoses. Svenska riksdagsgruppen anser att det inte finns utrymme för ytterligare skattelättnader, än de man redan fattat beslut om, i dagens ekonomiska läge.

 

Satsningarna på utbildning för unga och arbetssökande måste vara tillräckliga. Mycket har redan gjorts när det gäller yrkesutbildningen. Antalet platser i andra stadiets yrkesutbildning har kunnat höjas avsevärt tack vare höjda budgetmedel. Det finns dock ännu en skillnad mellan behovet och utbudet. På många håll i landet kämpar man med personalbrist i skolor, på daghem eller på hälsocentraler. För att förhindra utslagning av unga är det nödvändigt att alla har en möjlighet till vidareutbildning efter grundskolan. 

 

Svenska riksdagsgruppen anser också att det i dagens läge är klokt att se tiden an gällande genomförandet av produktivitetsprogrammet inom bland annat TE-centralerna. De ekonomiska realiteterna har förändrats sedan grunderna för produktivitetsprogrammet slogs fast. Justeringar av program så som produktivitetsprogrammet kan inte vara tabu, i fall det finns starka motiv för det.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 3.6.2009