Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

03.06.2009 kl. 13:35

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.

Just nu upplever många osäkra tider på sina arbetsplatser och uppsägningar, samarbetsförhandlingar och permitteringar är något många berörs av dagligen. Nu måste vi försöka förhindra och mildra de olyckliga följderna av en starkt och snabbt försvagad ekonomi. Alla hoppas vi på att den globala recessionen skall gå över snabbt och att regeringens stimulanspolitiska åtgärder skall ha önskad effekt.

Siktet måste vara inställt på framtiden. Statistiken visar att Finlands försörjningskvot kan komma att vara den sämsta i hela EU om inte korrigerande åtgärder vidtas. Eftersom den arbetsföra andelen av befolkningen minskar måste vi vinnlägga oss om att förlänga den tid finländarna finns i arbetslivet och om att alla också orkar arbeta. Arbetskraftspotentialen bör utnyttjas bättre i fortsättningen och flera bör ges chans att göra en insats i arbetslivet. Det innebär att man på alla nivåer i samhället måste försöka förhindra utslagning och utbrändhet. Förebyggande verksamhet och mekanismer för tidigt ingripande då problem uppstår för barn och ungdomar samt satsningar på en god folkhälsa som förbättrar den fysiska och psykiska kapaciteten hos var och en av oss, är ytterst viktiga.

Trots allt kvarstår ändå faktumet att vårt land kommer att vara beroende av en betydande inflyttning. Vi måste satsa tillräckligt på en lyckad integrering av invandrarna och på tillräcklig språkundervisning i finska och svenska. Mångkulturalism innebär möten mellan människor med olika kultur, språk och erfarenheter. Den berikar kreativiten och kan innebära att nya innovationer föds.

Investeringar i forskning och utveckling fungerar som en vitaminspruta för inte minst exportindustrin under en lågkonjunktur. Genom tillräckliga stimulanssatsningar kan man bidra till en produktutveckling som hjälper företagen att snabbare komma igång när ekonomin igen börjar gå bättre. Svenska riksdagsgruppen hoppas att man i Finland skulle kunna gå in för ännu större satsningar på forskning och utveckling inom miljöteknologin. Vi har redan ett stort kunnande, som med riktade satsningar kunde bli ännu större. Modern miljöteknologi kunde bli en ännu större exportsektor för Finland, samtidigt som ett ibruktagande här hemma också skulle stöda våra internationella åtaganden. Klimatförändringen innebär att efterfrågan på nya lösningar för att spara energi, effektivera energianvändningen och för att utveckla förnybara energiformer kommer att vara på toppnivå långa tider framöver. Därför skall Finland utnyttja det goda anseende vi har då det gäller miljö och en hållbar utveckling och sträva efter att höra till de ledande länderna inom EU och i världen inom den här sektorn.

Övriga satsningar som har såväl sysselsättande och stimulerande som har miljöpolitiska effekter är satsningar på miljö- och vatten- och avloppsnätssarbeten. Svenska riksdagsgruppen anser att det är viktigt att anslagen för vatten- och miljöarbeten hålls på en hög nivå under hela ramperioden.

Redan i höstas förslog regeringen höjda anslag för oljebekämpningen genom att höja kapaciteten i och med en grundförbättring av oljebekämpningsfartyget Halli. Nu föreslår en arbetsgrupp beställningar av också nya fartyg som ett led i stimulansåtgärderna för varvsindustrin. En del av fartygen skulle vara förbindelse- och oljebekämpningsfartyg. Svenska riksdagsgruppen anser att ett ökat stöd för oljebekämpningsberedskapen är en akut nödvändighet i och med att olje- och kemikalietransporterna på Östersjön och speciellt Finska viken ökar explosionsartat.

Regeringen har redan beslutat att omfördela 200 miljoner euro i budgeten i höst. Svenska riksdagsgruppen anser att stimulerande åtgärder, åtgärder som stöder sysselsättning, företagande, exportsektorn, integration och konkurrenskraft måste prioriteras i omfördelningen Dessutom måste de växande behoven av social service och arbetskraftspolitiska åtgärder som recessionen för med sig också tillgodoses. Svenska riksdagsgruppen anser att det inte finns utrymme för ytterligare skattelättnader, än de man redan fattat beslut om, i dagens ekonomiska läge.

Satsningarna på utbildning för unga och arbetssökande måste vara tillräckliga. Mycket har redan gjorts när det gäller yrkesutbildningen. Antalet platser i andra stadiets yrkesutbildning har kunnat höjas avsevärt tack vare höjda budgetmedel. Det finns dock ännu en skillnad mellan behovet och utbudet. På många håll i landet kämpar man med personalbrist i skolor, på daghem eller på hälsocentraler. För att förhindra utslagning av unga är det nödvändigt att alla har en möjlighet till vidareutbildning efter grundskolan.

Svenska riksdagsgruppen anser också att det i dagens läge är klokt att se tiden an gällande genomförandet av produktivitetsprogrammet inom bland annat TE-centralerna. De ekonomiska realiteterna har förändrats sedan grunderna för produktivitetsprogrammet slogs fast. Justeringar av program så som produktivitetsprogrammet kan inte vara tabu, i fall det finns starka motiv för det.

Christina Gestrin höll gruppanförandet 3.6.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15