Ändring av självstyrelselagens 59 c §

10.06.2009 kl. 10:30
Anförande 10.6.2009

Ärade herr talman! För att spara riksdagsledamöternas tid kunde jag egentligen låta bli att tala i det här ärendet för jag är helt nöjd eller rättare sagt, jag mycket nöjd, men det kan väl vara klädsamt att uttala sitt beröm också någon gång.

Den åländska självstyrelsen baserar sig på en uppdelning av den lagstiftande befogenheten i rikets och landskapets exklusiva berhörighetsområden. Åland är ansvarigt för genomförandet av unionens lagstiftning inom landskapets behörighetsområde och Finland är ansvarigt för genomförandet av unionens lagstiftning inom rikets område.

Rikets myndigheter kan inte vidta åtgärder inom Ålands behörighetsområde. Samtidigt känner EU bara självständiga stater som medlemmar av EU och bara självständiga stater kan tala inför kommissionen eller EG-domstolen. Finland kan bestrida en försummelse och vidta åtgärder eller betala böter. Åland däremot kan inte självt välja att bestrida en försummelse och vidta åtgärder eller inte, men däremot har Åland varit skyldigt att betala sanktionerna.

Att Åland ska betala för fel som begåtts är helt klart, men att då inte få uppträda inför domstolen, inte få försvara sig och inte ens få del av ärendet på svenska strider mot alla grundläggande regler i ett rättssamhälle. Som exempel kan nämnas att den så kallade snusdomen enbart kom på finska och franska. Att rättsläget varit på det här sättet är inte Finlands fel utan ett strukturfel hos EU, men i väntan på att det sker en ändring i Bryssel har Finland nu för fjärde gången ändrat självstyrelselagen. Alla ändringar har varit välkomna, men den som nu är till behandling är den avgörande för att åstadkomma ett förhållande som vi kan leva med.

Enligt detta förslag får statsrådet bara medge talan mot Åland med landskapsregeringens medgivande vilket är en mycket viktig ändring. Riksmyndigheterna ska försäkra sig om att processpråket är svenska när ståndpunkten uteslutande gäller landskapet och även i andra fall se till att Åland får materialet översatt till svenska. Ytterligare en förbättring förtjänar att nämnas, nämligen att landskapet får utökade möjligheter att delta som intervenient i en anhängig rättegång vid EG-domstolen, vilket Åland inte heller medgivits hittills.

I lagförslaget är allt genomtänkt. Det finns en lösning på problemet att statsrådet inte håller med Åland. I de fall då Finland bestämmer sig för att framföra en annan åsikt måste det ändå framgå att Åland som är det ansvariga och skyldigt att betala eventuella sanktioner har en annan åsikt. Systemet kräver mycket av båda parter för att fungera på ett bra sätt. I sista hand är det dock möjligt att lösa problemet så att Åland helt enkelt företräder Finland då frågan enbart rör Åland och riket finner det lämpligt.

Herr talman! Jag kan bara se fördelar med lagändringen för både riket och Åland. Det är ett stort steg framåt i väntan på att EU funderat på hur man i framtiden ska behandla områden som Åland och alla de liknande områden som nu valt att stanna utanför EU. Vi kunde igår i Helsingfors se en rad åländska flaggor. Helsinfors stad uppmärksammar Ålands självstyrelse den 9 juni varje år, och på det här sättet uppmärksammade grundlagsutskottet i går Ålands självstyrelselag 87 år efter att landstinget sammanträdde första gången.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00