FRÅN ORD TILL HANDLING

13.06.2009 kl. 13:45

--- "Landsbygdens framtid avgörs ändå inte av planer utan av konkreta politiska beslut. ...Redskapen finns i redogörelsen, nu måste de också förverkligas." ---

 

Jag hade nyligen äran att få öppna COPA-COGECA:s 50-års jubileumsfotoutställning i Helsingfors tillsammans med MTK:s ordförande Juha Marttila och minister Sirkka-Liisa Anttila. Fotografen bakom bilderna, Tom Stoddart, är känd och erkänd pressfotograf och har besökt samtliga 27 EU-länder. I denna fotoserie har han fångat vardagen på gårdarna. Bilderna är fantastiska och beskriver skillnader i klimat, olikheter i geografi, avvikelser i kultur, levnadsstandard och arbetsmetoder mellan medlemsländerna. Den berättar om männen och kvinnorna som producerar mat åt 500 miljoner européer, om det hårda vardagsslitet i arbetet med och mot naturens krafter och beskriver kärleken till jorden, engagemanget och omsorgen om produktionsdjuren. Den ger ansikten åt mänskorna bakom den mat vi äter varje dag.

I vårt land är det så självklart att det finns mat i överflöd att det i samhällsdebatten ofta glöms bort att matproduktion via jordbruk är det enda sättet att försörja jordens befolkning. Jordbruksdebatten sker ofta utgående från politiska problem som tullar och gränshinder, stöd och miljöbelastning eller matens pris. Alla dessa infallsvinklar är förstås viktiga, men utgångspunkten borde alltid vara den absoluta nödvändigheten av att vi producerar mat.

Statsrådets landsbygdspolitiska redogörelse, som nu behandlas i riksdagen, är ett bra exempel på den helhetssyn jag efterlyser. Den visar hur bred landsbygdspolitiken verkligen är. Den lyfter fram den ytterst centrala roll som landsbygden har när vi ska möta de verkligt stora globala utmaningarna som tillgången till rent vatten, ren mat samt klimatvänlig och förnyelsebar energi.

Landsbygdens framtid avgörs ändå inte av planer utan av konkreta politiska beslut. Det handlar om ett fungerande och väl underhållet vägnät, något som brister betänkligt idag. Det handlar om social- och hälsovården och det handlar om att hålla kvar ett fungerande skolnät på landsbygden trots att årskullarna krymper och vi måste stänga byskolor och slå ihop andra stadiets utbildningar. Kort och gott, en fungerande basservice är grunden för att landsbygden skall hållas befolkad och livskraftig. Redskapen finns i redogörelsen, nu måste de också förverkligas.

En kort parallell: Regeringens trafikpolitiska redogörelse ifjol är fylld med goda föresatser om förbättringar i vägnätet och långsiktighet i trafikplaneringen. Trots det står till exempel våra vägdistrikt inför en nästan övermäktig uppgift att med alldeles för små anslag försöka upprätthålla en god väghållning. Ord och handling följs alltså inte alltid åt.

Stad och landsbygd kompletterar varandra. Ingen stad kan leva utan omgivande landsbygd, och landsbygden är beroende av sitt centrum. Allt som krävs för att en stad skall kunna leva kommer från landsbygden: Vattnet, maten, virket och energin, gruset, biomassan och grönskan och alla andra råvaror. Alla framgångsrika städer och kulturer genom historien har omgetts av livskraftig landsbygd. Den visdomen måste regeringen minnas också när besluten fattas.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publicerad i Syd-Österbotten 13.6.2009

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00