FRÅN ORD TILL HANDLING

13.06.2009 kl. 13:45

--- "Landsbygdens framtid avgörs ändå inte av planer utan av konkreta politiska beslut. ...Redskapen finns i redogörelsen, nu måste de också förverkligas." ---

 

Jag hade nyligen äran att få öppna COPA-COGECA:s 50-års jubileumsfotoutställning i Helsingfors tillsammans med MTK:s ordförande Juha Marttila och minister Sirkka-Liisa Anttila. Fotografen bakom bilderna, Tom Stoddart, är känd och erkänd pressfotograf och har besökt samtliga 27 EU-länder. I denna fotoserie har han fångat vardagen på gårdarna. Bilderna är fantastiska och beskriver skillnader i klimat, olikheter i geografi, avvikelser i kultur, levnadsstandard och arbetsmetoder mellan medlemsländerna. Den berättar om männen och kvinnorna som producerar mat åt 500 miljoner européer, om det hårda vardagsslitet i arbetet med och mot naturens krafter och beskriver kärleken till jorden, engagemanget och omsorgen om produktionsdjuren. Den ger ansikten åt mänskorna bakom den mat vi äter varje dag.

I vårt land är det så självklart att det finns mat i överflöd att det i samhällsdebatten ofta glöms bort att matproduktion via jordbruk är det enda sättet att försörja jordens befolkning. Jordbruksdebatten sker ofta utgående från politiska problem som tullar och gränshinder, stöd och miljöbelastning eller matens pris. Alla dessa infallsvinklar är förstås viktiga, men utgångspunkten borde alltid vara den absoluta nödvändigheten av att vi producerar mat.

Statsrådets landsbygdspolitiska redogörelse, som nu behandlas i riksdagen, är ett bra exempel på den helhetssyn jag efterlyser. Den visar hur bred landsbygdspolitiken verkligen är. Den lyfter fram den ytterst centrala roll som landsbygden har när vi ska möta de verkligt stora globala utmaningarna som tillgången till rent vatten, ren mat samt klimatvänlig och förnyelsebar energi.

Landsbygdens framtid avgörs ändå inte av planer utan av konkreta politiska beslut. Det handlar om ett fungerande och väl underhållet vägnät, något som brister betänkligt idag. Det handlar om social- och hälsovården och det handlar om att hålla kvar ett fungerande skolnät på landsbygden trots att årskullarna krymper och vi måste stänga byskolor och slå ihop andra stadiets utbildningar. Kort och gott, en fungerande basservice är grunden för att landsbygden skall hållas befolkad och livskraftig. Redskapen finns i redogörelsen, nu måste de också förverkligas.

En kort parallell: Regeringens trafikpolitiska redogörelse ifjol är fylld med goda föresatser om förbättringar i vägnätet och långsiktighet i trafikplaneringen. Trots det står till exempel våra vägdistrikt inför en nästan övermäktig uppgift att med alldeles för små anslag försöka upprätthålla en god väghållning. Ord och handling följs alltså inte alltid åt.

Stad och landsbygd kompletterar varandra. Ingen stad kan leva utan omgivande landsbygd, och landsbygden är beroende av sitt centrum. Allt som krävs för att en stad skall kunna leva kommer från landsbygden: Vattnet, maten, virket och energin, gruset, biomassan och grönskan och alla andra råvaror. Alla framgångsrika städer och kulturer genom historien har omgetts av livskraftig landsbygd. Den visdomen måste regeringen minnas också när besluten fattas.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publicerad i Syd-Österbotten 13.6.2009

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00