FRÅN ORD TILL HANDLING

13.06.2009 kl. 13:45

--- "Landsbygdens framtid avgörs ändå inte av planer utan av konkreta politiska beslut. ...Redskapen finns i redogörelsen, nu måste de också förverkligas." ---

 

Jag hade nyligen äran att få öppna COPA-COGECA:s 50-års jubileumsfotoutställning i Helsingfors tillsammans med MTK:s ordförande Juha Marttila och minister Sirkka-Liisa Anttila. Fotografen bakom bilderna, Tom Stoddart, är känd och erkänd pressfotograf och har besökt samtliga 27 EU-länder. I denna fotoserie har han fångat vardagen på gårdarna. Bilderna är fantastiska och beskriver skillnader i klimat, olikheter i geografi, avvikelser i kultur, levnadsstandard och arbetsmetoder mellan medlemsländerna. Den berättar om männen och kvinnorna som producerar mat åt 500 miljoner européer, om det hårda vardagsslitet i arbetet med och mot naturens krafter och beskriver kärleken till jorden, engagemanget och omsorgen om produktionsdjuren. Den ger ansikten åt mänskorna bakom den mat vi äter varje dag.

I vårt land är det så självklart att det finns mat i överflöd att det i samhällsdebatten ofta glöms bort att matproduktion via jordbruk är det enda sättet att försörja jordens befolkning. Jordbruksdebatten sker ofta utgående från politiska problem som tullar och gränshinder, stöd och miljöbelastning eller matens pris. Alla dessa infallsvinklar är förstås viktiga, men utgångspunkten borde alltid vara den absoluta nödvändigheten av att vi producerar mat.

Statsrådets landsbygdspolitiska redogörelse, som nu behandlas i riksdagen, är ett bra exempel på den helhetssyn jag efterlyser. Den visar hur bred landsbygdspolitiken verkligen är. Den lyfter fram den ytterst centrala roll som landsbygden har när vi ska möta de verkligt stora globala utmaningarna som tillgången till rent vatten, ren mat samt klimatvänlig och förnyelsebar energi.

Landsbygdens framtid avgörs ändå inte av planer utan av konkreta politiska beslut. Det handlar om ett fungerande och väl underhållet vägnät, något som brister betänkligt idag. Det handlar om social- och hälsovården och det handlar om att hålla kvar ett fungerande skolnät på landsbygden trots att årskullarna krymper och vi måste stänga byskolor och slå ihop andra stadiets utbildningar. Kort och gott, en fungerande basservice är grunden för att landsbygden skall hållas befolkad och livskraftig. Redskapen finns i redogörelsen, nu måste de också förverkligas.

En kort parallell: Regeringens trafikpolitiska redogörelse ifjol är fylld med goda föresatser om förbättringar i vägnätet och långsiktighet i trafikplaneringen. Trots det står till exempel våra vägdistrikt inför en nästan övermäktig uppgift att med alldeles för små anslag försöka upprätthålla en god väghållning. Ord och handling följs alltså inte alltid åt.

Stad och landsbygd kompletterar varandra. Ingen stad kan leva utan omgivande landsbygd, och landsbygden är beroende av sitt centrum. Allt som krävs för att en stad skall kunna leva kommer från landsbygden: Vattnet, maten, virket och energin, gruset, biomassan och grönskan och alla andra råvaror. Alla framgångsrika städer och kulturer genom historien har omgetts av livskraftig landsbygd. Den visdomen måste regeringen minnas också när besluten fattas.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publicerad i Syd-Österbotten 13.6.2009

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37