Kolumn

FRÅN ORD TILL HANDLING

13.06.2009 kl. 13:45

--- "Landsbygdens framtid avgörs ändå inte av planer utan av konkreta politiska beslut. ...Redskapen finns i redogörelsen, nu måste de också förverkligas." ---

Jag hade nyligen äran att få öppna COPA-COGECA:s 50-års jubileumsfotoutställning i Helsingfors tillsammans med MTK:s ordförande Juha Marttila och minister Sirkka-Liisa Anttila. Fotografen bakom bilderna, Tom Stoddart, är känd och erkänd pressfotograf och har besökt samtliga 27 EU-länder. I denna fotoserie har han fångat vardagen på gårdarna. Bilderna är fantastiska och beskriver skillnader i klimat, olikheter i geografi, avvikelser i kultur, levnadsstandard och arbetsmetoder mellan medlemsländerna. Den berättar om männen och kvinnorna som producerar mat åt 500 miljoner européer, om det hårda vardagsslitet i arbetet med och mot naturens krafter och beskriver kärleken till jorden, engagemanget och omsorgen om produktionsdjuren. Den ger ansikten åt mänskorna bakom den mat vi äter varje dag.

I vårt land är det så självklart att det finns mat i överflöd att det i samhällsdebatten ofta glöms bort att matproduktion via jordbruk är det enda sättet att försörja jordens befolkning. Jordbruksdebatten sker ofta utgående från politiska problem som tullar och gränshinder, stöd och miljöbelastning eller matens pris. Alla dessa infallsvinklar är förstås viktiga, men utgångspunkten borde alltid vara den absoluta nödvändigheten av att vi producerar mat.

Statsrådets landsbygdspolitiska redogörelse, som nu behandlas i riksdagen, är ett bra exempel på den helhetssyn jag efterlyser. Den visar hur bred landsbygdspolitiken verkligen är. Den lyfter fram den ytterst centrala roll som landsbygden har när vi ska möta de verkligt stora globala utmaningarna som tillgången till rent vatten, ren mat samt klimatvänlig och förnyelsebar energi.

Landsbygdens framtid avgörs ändå inte av planer utan av konkreta politiska beslut. Det handlar om ett fungerande och väl underhållet vägnät, något som brister betänkligt idag. Det handlar om social- och hälsovården och det handlar om att hålla kvar ett fungerande skolnät på landsbygden trots att årskullarna krymper och vi måste stänga byskolor och slå ihop andra stadiets utbildningar. Kort och gott, en fungerande basservice är grunden för att landsbygden skall hållas befolkad och livskraftig. Redskapen finns i redogörelsen, nu måste de också förverkligas.

En kort parallell: Regeringens trafikpolitiska redogörelse ifjol är fylld med goda föresatser om förbättringar i vägnätet och långsiktighet i trafikplaneringen. Trots det står till exempel våra vägdistrikt inför en nästan övermäktig uppgift att med alldeles för små anslag försöka upprätthålla en god väghållning. Ord och handling följs alltså inte alltid åt.

Stad och landsbygd kompletterar varandra. Ingen stad kan leva utan omgivande landsbygd, och landsbygden är beroende av sitt centrum. Allt som krävs för att en stad skall kunna leva kommer från landsbygden: Vattnet, maten, virket och energin, gruset, biomassan och grönskan och alla andra råvaror. Alla framgångsrika städer och kulturer genom historien har omgetts av livskraftig landsbygd. Den visdomen måste regeringen minnas också när besluten fattas.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp

Publicerad i Syd-Österbotten 13.6.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15