FRÅN ORD TILL HANDLING

13.06.2009 kl. 13:45

--- "Landsbygdens framtid avgörs ändå inte av planer utan av konkreta politiska beslut. ...Redskapen finns i redogörelsen, nu måste de också förverkligas." ---

 

Jag hade nyligen äran att få öppna COPA-COGECA:s 50-års jubileumsfotoutställning i Helsingfors tillsammans med MTK:s ordförande Juha Marttila och minister Sirkka-Liisa Anttila. Fotografen bakom bilderna, Tom Stoddart, är känd och erkänd pressfotograf och har besökt samtliga 27 EU-länder. I denna fotoserie har han fångat vardagen på gårdarna. Bilderna är fantastiska och beskriver skillnader i klimat, olikheter i geografi, avvikelser i kultur, levnadsstandard och arbetsmetoder mellan medlemsländerna. Den berättar om männen och kvinnorna som producerar mat åt 500 miljoner européer, om det hårda vardagsslitet i arbetet med och mot naturens krafter och beskriver kärleken till jorden, engagemanget och omsorgen om produktionsdjuren. Den ger ansikten åt mänskorna bakom den mat vi äter varje dag.

I vårt land är det så självklart att det finns mat i överflöd att det i samhällsdebatten ofta glöms bort att matproduktion via jordbruk är det enda sättet att försörja jordens befolkning. Jordbruksdebatten sker ofta utgående från politiska problem som tullar och gränshinder, stöd och miljöbelastning eller matens pris. Alla dessa infallsvinklar är förstås viktiga, men utgångspunkten borde alltid vara den absoluta nödvändigheten av att vi producerar mat.

Statsrådets landsbygdspolitiska redogörelse, som nu behandlas i riksdagen, är ett bra exempel på den helhetssyn jag efterlyser. Den visar hur bred landsbygdspolitiken verkligen är. Den lyfter fram den ytterst centrala roll som landsbygden har när vi ska möta de verkligt stora globala utmaningarna som tillgången till rent vatten, ren mat samt klimatvänlig och förnyelsebar energi.

Landsbygdens framtid avgörs ändå inte av planer utan av konkreta politiska beslut. Det handlar om ett fungerande och väl underhållet vägnät, något som brister betänkligt idag. Det handlar om social- och hälsovården och det handlar om att hålla kvar ett fungerande skolnät på landsbygden trots att årskullarna krymper och vi måste stänga byskolor och slå ihop andra stadiets utbildningar. Kort och gott, en fungerande basservice är grunden för att landsbygden skall hållas befolkad och livskraftig. Redskapen finns i redogörelsen, nu måste de också förverkligas.

En kort parallell: Regeringens trafikpolitiska redogörelse ifjol är fylld med goda föresatser om förbättringar i vägnätet och långsiktighet i trafikplaneringen. Trots det står till exempel våra vägdistrikt inför en nästan övermäktig uppgift att med alldeles för små anslag försöka upprätthålla en god väghållning. Ord och handling följs alltså inte alltid åt.

Stad och landsbygd kompletterar varandra. Ingen stad kan leva utan omgivande landsbygd, och landsbygden är beroende av sitt centrum. Allt som krävs för att en stad skall kunna leva kommer från landsbygden: Vattnet, maten, virket och energin, gruset, biomassan och grönskan och alla andra råvaror. Alla framgångsrika städer och kulturer genom historien har omgetts av livskraftig landsbygd. Den visdomen måste regeringen minnas också när besluten fattas.

Mats Nylund, riksdagsledamot, sfp
 

Publicerad i Syd-Österbotten 13.6.2009

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00