Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

17.06.2009 kl. 11:15
Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.

Men man kan inte heller bara stå och se på och göra ingenting. Alltså har regeringen valt att stimulera – till och med lånestimulera. Hittills har omkring 3 miljarder euro använts till stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP. Det är en stor andel oberoende om man mäter med EU- eller OECD-mått. Effekterna av stimulanspolitiken syns inte ännu fullt ut, men ett är säkert; utan de åtgärder som regeringen vidtagit skulle läget vara ännu sämre.

Det är klart att stimulans med lånade pengar är ett risktagande, men denna situation kräver risktagande – utan att förstås ta onödiga risker om det nu finns sådana. Det allra viktigaste är att se till att människor som behöver samhällets solidaritet också får den. Den finländska välfärdsmodellen bygger helt enkelt på solidaritet med de mest utsatta – och på den linjen måste vi fortsätta. Åtgärderna som vidtas måste ha som målsättning att trygga välfärden, återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.

För den offentliga ekonomin – staten och kommunerna – kommer det ännu att dröja förrän lågkonjunkturen gått över. Om staten idag uppskattar att BNP sjunker med hela 6 % i år, en procentenhet mer än så sent som i mars och om arbetslösheten under nästa år stiger till tio procent nästa år fortsätter utmaningarna för staten. Kommunernas ekonomi försvagas i år i och med att skatteintäkterna avsevärt sjunker. Det finns ännu ett stort tryck ute i kommunerna på att höja kommunalskatten och skära i utgifterna.

Grunden för det finländska välfärdssamhället ligger i det system vi har – som vi försöker trygga med alla medel. Detta ställer krav på att både statens och kommunernas ekonomi fungerar också under en lågkonjunktur. Därför har vi gått in för en mängd åtgärder för att stärka kommunernas ekonomi och därmed trygga serviceproduktionen. Kommunernas andel av samfundsskatten höjs, gränserna för fastighetsskatten har justerats, statsandelarna för vissa investeringar har höjts och också beslutet att sänka arbetsgivarens folkpensionsavgift har en positiv inverkan på den kommunala ekonomin. Staten stärker genom de här åtgärderna kommunernas ekonomi att trygga servicen och välmåendet.

Det är ett grannlaga arbete att hitta på goda alternativ till den förda politiken. Regeringen höll inne med skattelättnaderna efter tillträdet 2007 och lättade på skatterna först 2009 – något som hade en positiv effekt på hemmamarknaden. Vi beslöt i riksdagen att avskaffa arbetsgivarens folkpensionsavgift för att underlätta situationen för företag och arbetsgivare. Stimulansåtgärderna som regeringen fört fram har riktat sig till byggande, både av hus, av vägar och av annan infrastruktur.

Detta kommer tyvärr inte att räcka. Vi måste fortsätta att stimulera. Vi måste satsa på ungdomsverkstäder och läroavtal. Vi måste se till att vårdsektorn får den personal den behöver och vi måste givetvis se till att ungdomarna får den utbildning de behöver. Vi måste alltså se om vårt hus. Vi måste kanske till och med fundera över vilka åtgärder som inte mera biter och vad vi egentligen borde göra istället. Att sänka skatterna för att stimulera konsumtionen är bra i vissa situationer, men nu är det dags att överväga saker och ting på nytt. Det är också nu dags att konstatera att ytterligare skattesänkningar inte är aktuella.
Det är viktigt att Finlands exportindustri har reella möjligheter att överleva lågkonjunkturen. För att detta skall vara möjligt kan ännu behövas speciella insatser.


Ulla-Maj Wideroos höll gruppanförandet 17.6.2009.
 

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35