Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

17.06.2009 kl. 15:45
Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.

BNP har sjunkit avsevärt under 2009 och exporten har sjunkit med över en tredjedel. Statsrådets redogörelse över budgetramarna 2010-2013 förutspår också att totalproduktionen sjunker med fem procent i år och ännu med 1,5 % nästa år. I samband med energi- och klimatstrategin förutspåddes däremot en tillväxt på över 2 % per år under tiden 2006-2020. Enligt ekonomiutskottets utredning kommer finansministeriet att i höst i samband med budgetbehandlingen att återkomma till finansieringen av energi- och klimatstrategin. Enligt finansministeriet kommer strategin att vara ett av tyngdpunktsområdena i samband med att man omfördelar 200 miljoner euro av budgetmedlen. Svenska riksdagsgruppen anser att statsrådet, senast i samband med budgetbehandlingen, måste ha tillgång till nya uppgifter om genomförandet av energi- och kllimatstrategin, vilka också tar det existerande ekonomiska läget i beaktande. Finland måste kunna hålla fast vid sina internationella åtaganden och överenskommelser.

Även om Finlands energiförbrukning har minskat radikalt under det gångna året som en följd av att flera fabriker inom träförädlingsbranschen upphört med verksamheten finns det prognoser som tyder på att megatrenden ändå är en annan. Den internationella energiorganisationen IEA förutspår att energikonsumtionen kommer att växa stabilt och att förbrukningen av el kommer att stiga till 21 % av hela energikonsumtionen. Ännu år 2030 kommer energiförbrukningen ännu att till 80 % att basera sig på fossila bränslen. Oljan kommer ännu att spela en huvudroll, men användningen av stenkol kommer också att öka. Fram till 2030 kommer andelen av den energi som förbrukas att stiga från 7 % till 10 % av totalkonsumtionen. Dessa oroväckande siffror beskriver ett möjligt framtidsscenarie och visar hur stora utmaningarna är inför höstens klimatkonferens i Köpenhamn.

Faktumet är att politkerna måste lyckas med att enas om ett avtal som innebär att den globala energikonsumtionen kan stävjas och som bygger på en större energieffektivitet och på förnybara energiformer i mycket större utsträckning än hittills. EU:s klimatpolitiska krav är ett steg i rätt riktning men i framtiden kommer politikåtgärderna ännu att tvingas bli ännu strängare.

Vi måste i framtiden få ut mera effektivitet med en mindre insats energi. Det behövs både morötter och piska för att lyckas förändra energi- och klimatpolitiken i en hållbarare riktning. Svenska riksdagsgruppen för länge sedan påtalat behovet av att ta i bruk ekonomiska styrmekanismer; inmatningstariffer, klimatcent eller gröna certifikat. Dessutom måste vi öka självförsörjningsgraden av energi. Det här sker bäst genom att starkt öka användningen av förnybar energi, satsa på energisparande åtgärder och en större energieffektivitet. Vi är glada över också Finland nu går in för inmatningstariffer för både biogas och vindkraft och välkomnar tariffer även för andra förnybara energiformer så som biomassa och tex solkraft.. I Finland har vi fortfarande stora möjligheter att öka användningen av biomassa i energiförsörjningen. Finland har en stor landsbygd, skogar och åkermark. Enligt en utredning som gjordes för några år sedan kan en halv miljon hektar åkermark användas för produktion av bioenergi utan att livsmedelsförsörjningen skulle hotas. Nu bör möjligheterna utnyttjas på bästa sätt. Också solenergi, solfångare, vattenkraft och värmepumpar kommer alla att behövas för att öka självförsörjningen i energiproduktionen. En stor betydelse har strängare normer för byggande och byggnader. Stöd för att förbättra energieffektiviteten i byggnader kan leda till omfattande inbesparingar i energikonsumtionen. En snabb övergång till lågenergihus, passivhus och hus som genererar energi måste också kraftigt uppmuntras.

För Finlands del är det logiskt att aktivt delta också i EU:s klimat- och miljöarbete. Globalt sett och även när det kommer till höstens klimatkonferens är det ändå EU och de övriga industrialiserade länderna som utgör vår referensram. Både unionens och Finlands målsättning skall vara ett globalt omfattande nytt klimatavtal. Bara genom att få med också USA, Ryssland, Japan och Australien tillsammans med EU kan klimatavtalet stå på en trovärdig grund. Globalt sett är det dock lika viktigt att man kan komma överens med de snabbasta växande ekonomierna och utvecklingsländerna över åtgärder som kan vidtas där. För Finlands del betyder det förstås ytterligare utmaningar när bördan skall fördelas inom unionen. För EU:s del måste satsningar göras på den inre energimarknaden. En fungerande marknad med energi till ett konkurrenskraftigt pris, med tillräckligt mycket energi och med tillräckligt hög driftsäkerhet är viktiga förutsättningar både för konkurrenskraft och för satsningar på förnyelsebar energi. Om man i framtiden i högre grad samordnar EU:s energimarknader än vad man gör i dagens läge bör man även i högre grad koordinera styrmekanismerna. Med tanke på att Finland redan idag är en del av den nordiska elmarknaden borde också de nordiska länderna sträva efter att förenhetliga styrmekanismerna på elmarknaden, vilket man dessvärre inte ännu gjort. Vi borde också sträva efter att ställa våra klimatpolitiska mål minst lika högt som de övriga nordiska länderna, framförallt Sverige och Danmark och verka för gemensamma strategier inom den globala energi- och klimatpolitiken.
 


Christina Gestrin höll gruppanförandet 17.6.2009

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15