Karleby är inte renskötselområde!

19.06.2009 kl. 09:00
Den sista veckan i riksdagen före sommarpausen fick blodtrycket att stiga och känslorna att svalla. Jag tänker förstås då på det ställningstagande som ministergruppen för regional utveckling, Halke, levererade tidigt på tisdag morgon.

Ståndpunkten som ministrarna med minsta möjliga marginal kom fram till och där ordförande Kiviniemis (c) röst blev avgörande, var som känt att Karleby och Mellersta Österbotten skall samarbeta norrut och höra till samma samarbetsområde som Uleåborg och Kajana. Vill vi karikera kan vi säga att renskötselområdet fr.o.m. 2010 skall vara Karlebys och Mellersta Österbottens hemvist. Detta ifall centerns och samlingspartiets ministrars vilja blir statsrådets beslut i framtiden. Logiskt? Nej, inte det minsta, men så är heller inte politiken alltid logisk. Däremot borde den vara trovärdig, och det är inte minst på den punkten som förtroendet för det politiska beslutsfattandet på hög nivå i landet nu fått sig en ordentlig törn. Fakta har fått ge vika för maktpolitiken.

För hur skall man annars kunna se på saken? En överväldigande majoritet av alla dem, som fått ge utlåtanden, har talat för söder. Främst bland dem Karleby stad som centralort i landskapet, men också såväl statliga myndigheter som regionala och lokala samt inte minst näringslivets företrädare. I praktiken har enbart landskapet Mellersta Österbotten som styrs av centern, haft en annan åsikt. Norr-ivrarna bland ministrarna har trots det envist hänvisat till att man måste lyssna på landskapet. Då man benhårt från föredragande minister Kiviniemis sida och från centern, hållit fast vid den ståndpunkten, tycker jag faktiskt att slutledningen inte kan vara annan än att dessa samtidigt ansett, att man inte behöver beakta någon annans åsikt. Det i sig är ett hån mot demokratin och uppfyller inte de krav vi har rätt att ställa på god förvaltning. Hela utlåtanderundan blev de facto ett "spel för galleriet", för att uppfylla lagens bokstav, men någon allvarlig avsikt att lyssna till vad som sagts av den stora majoriteten har inte funnits hos norr-förespråkarna.

Lägg därtill till utgångspunkterna för hela reformen. Det sades klart och tydligt att man i mån av möjlighet skall ta i beaktande trafikförbindelserna, språkförhållandena, befolkningens storlek, företagens antal på området samt produktions- och ekonomiska faktorer. Finns det någon minister av dem som nu röstade för norr, som faktiskt ställer sig upp rakryggat och med gott samvete säger att just dessa utgångspunkter har beaktats, då det gäller fallet Karleby och Mellersta Österbotten? Eller som hävdar att det inte funnits möjlighet att beakta dem? Jag önskar att den personen skulle träda fram!

Halke-beslutet, om det verkställs, får bland annat som konsekvens att hela det norra samarbetsområdet, bestående av Uleåborg, Kajanaland och Mellersta Österbotten, med totalt ca 440.000 invånare av vilka knappt 7000 svenskspråkiga, blir tvåspråkigt, och skall därefter klara av att betjäna på såväl på svenska som på finska. Naturligtvis kommer det att leda till problem ur språklig synvinkel, och därtill till direkta merkostnader i form av euro och cent. Att samlingspartiets minister Häkämies och centerpartiets ministrar Kiviniemi och Pekkarinen inte heller lade någon vikt vid dessa konsekvenser är anmärkningsvärt.

Någon egentlig språkkonsekvensutredning av reformen har inte ännu gjorts. Hur man kunnat låta saken gå så här långt, utan en sådan, är i sig redan ett bevis för att man i beredningen nedvärderat de språkliga aspekterna i regionförvaltningsreformen. Helt klart är att statsrådet inte kan fatta något slutligt beslut förrän en grundlig språkkonsekvensutredning är gjord. Och naturligtvis är det så att inga beslut i regeringen på förordningsnivå heller kan tas förrän grundlagsutskottet gett sitt utlåtande om själva lagförslaget och riksdagen godkänt en lag om regionförvaltningen. Det återstår alltså många skeden i den här processen ännu förrän vi vet vilket det slutliga beslutet blir. Men naturligtvis är de stora regeringspartiernas agerande synnerligen oroväckande också med tanke på fortsättningen.

Ett land som Finland som hittills utmärkt sig som ett föregångsland, då det gällt att trygga den språkliga minoritetens ställning, har ingen anledning att frivilligt avstå från den positionen. Tvärtom borde man se till att de beslut som fattas är så grundlagsvänliga som möjligt. Det är SFP:s linje, och den kommer vi benhårt att hålla fast vid. Redan det att man nu i den här reformen måste ställa frågan om hurvida Halke-ministergruppens beslut skulle hålla i en grundlagsprövning är ett tillräckligt bevis för att man gått för långt. Vårt tvåspråkiga lands rykte är värt ett bättre öde. Vår demokrati måste bygga på respekt för grundlagen och hänsyn, inte nonchalans, mot såväl landets såväl svensk- som finskspråkiga befolkning.

Jag vill sluta med att önska alla läsare en glad midsommar och en avkopplande, skön sommar.

Anna-Maja Henriksson
 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00