Deltidspension och alterneringsledighet

03.07.2009 kl. 10:45

Landskapsregeringen har nyligen skickat på remiss ett lagförslag om pensionärsstöd. I riksdagen har man däremot under juni månad avslutat behandlingen av ändringar i pensionslagen för arbetstagare och vissa lagar i samband med den. De nya bestämmelserna avses träda i kraft redan nästa år, men ändringarna som gäller deltidspension kommer att träda i kraft först 2011. Främsta syftet med lagändringarna är att förbättra invalidpensionen för dem som blir arbetsoförmögna som unga samt att förhindra minskningar i pensionsbeloppet då invalidpension förvandlas till ålderspension. På detta sätta höjs nivån på invalidpensionerna och de mest påverkade personerna är de som blir arbetsoförmögna då de är under 50 år. Syftet är även att ersätta pensionstillväxten för dem som är unga och inte hunnit samla tillräckligt med arbetsår.

I Finland har den genomsnittliga pensionsåldern gått upp, men är dock lägre än i de flesta europeiska länder. Deltidspension erbjuder flexibilitet i arbetslivet och möjliggör att fler stannar längre i arbetslivet. I den nya lagändringen kommer den nedre åldersgränsen för deltidspension att höjas från 58 till 60 år. Samtidigt skall pensionstillväxten på basis av inkomstbortfall slopas. Största motiveringen för att höja åldersgränsen är att få kontroll över pensionsutgifterna. Det som man däremot inte tagit hänsyn till är hur förändringarna inverkar på invalidpensionerna, och inte heller har ekonomiska eller sociala effekter beaktats. Ändringarna leder till en försämrad situation i förhållande till de nuvarande villkoren för deltidpension, men kan samtidigt leda till en ökning av sysselsättningsgraden. Det kan även innebära att flera som har försvagat hälsotillstånd stannar längre i arbetslivet, i och med att de har möjlighet att arbeta mindre. Det krävs en större satsning på upprätthållandet av arbetsförmågan, så att inte arbetskraften minskar. I arbetslivs- och jämställdhetsutskottets utlåtande motiveras deltidspension även med att det ger en större möjlighet för delat arbete i generationsväxlingssituationer.

I lagändringarna ges även större vikt vid alterneringsledighet, vars syfte är att bland annat upprätthålla arbetstagarens motivation i arbetet. Det som dock föreslås, är att arbetspensionens andel som förtjänas under alterneringsledighet skulle minska med 20 procent. Detta skulle i första hand beröra kvinnors pensioner, eftersom kvinnor oftare tar alterneringsledighet är män. Om alterneringsledigheten leder till att motivationen ökar är just nu föremål för diskussion, och hur mycket pensionsåldern skall höjas kommer vi säkert att fortsätta att diskutera. Eftersom vi lever längre och är friskare, är det logiskt att vi arbetar längre utan att det för dens skull skall innebära att den som arbetat hårt är trött och utsliten skall få höjd pensionsålder.

Diskussionen får fortsätta i hängmattan under sommaren.

Elisabeth Nauclér
Riksdagsledamot
 

 

Kolumnen publicerad i Nya Åland och Ålandstidningen 3.7.2009

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00