Uttalande från riksdagsgruppens sommarmöte 21.8.

21.08.2009 kl. 12:15
Nästa års statsbudget ska värna om sysselsättningen, om de unga, om de fattigaste och om kommunernas service. Det fastslår Svenska riksdagsgruppen på sitt sommarmöte i Borgå.

Gruppen välkomnar höjningen av grundavdraget i beskattningen, som gynnar låginkomsttagarna. Likaså gynnar sänkningen av momsen på livsmedel mest dem som använder en större del av sina knappa inkomster till mat. Ytterligare åtgärder för att hjälpa dem som drabbas hårdast av den ekonomiska krisen behövs ändå. Riksdagsruppen föreslår ett arbetslöshetsavdrag, så att beskattningen av arbetslösa aldrig blir strängare än beskattningen av löntagare med motsvarande inkomster.

Kommunerna kompenseras av staten för det höjda grundavdraget. Kommunerna gynnas också av den omfördelade samfundsskatten, av den sänkta folkpensionsavgiften för arbetsgivare och av ändrade regler för fastighetsskatten. Men de här åtgärderna räcker inte till.

Svenska riksdagsgruppen vill höja kommunenas statsandelar med ytterligare 100 miljoner euro, och vill rikta pengarna till förebyggande och hälsofrämjande åtgärder i synnerhet för barn och unga. Också det behovsprövade stödet till krisdrabbade kommuner bör höjas, liksom statens bidrag till kommunerna för integrering av flyktingar.

De kommunala arbetsmarknadsorganisationerna bör ta sitt ansvar för att hitta tillfälliga lokala lösningar på kommunernas finansiella problem.Kommunerna bör beakta att höstens influensaepidemi redan kommer att reducera den tillbudsstående personalen i skolor, dagvård, hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Grundservicen bör i varje läge tryggas.

Att äldre par bör få bo tillsammans också i äldrevården bör vara en självklar rättighet. Kommunerna får inte agera skilsmässomakare.


Flera av de föreslagna förändringarna på kommunal nivå har samma verkan på de åländska kommunerna, medan de åtgärder som föreslås på statlig nivå för Ålands del är beroende av självstyrelsemyndigheternas beslut.

Regeringen måste hålla fast vid den överenskomna sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel. Svenska riksdagsgruppen vill också ge restaurangbranschen jämlika konkurrensvillkor för att trygga sysselsättningen. Därför välkomnar gruppen minister Stefan Wallins initiativ, som nu fått stöd också av statsministern, att sänka även restaurangmomsen till samma 12-procentsnivå. Åtgärden kan finansieras med att man bara partiellt gör den planerade justeringen av inkomstskatteskalorna.

För att rädda arbetsplatser bör krisdrabbade småföretag få längre anstånd med betalningen av skatter och lägre ränta på dessa skatteskulder. De ungas sysselsättningsläge kräver särskild uppmärksamhet, så att Finland kan undvika en ny våg av utslagna likt den som den förra krisen i början av nittiotalet gav upphov till. Antalet studieplatser och lärlingsavtal måste tillfälligt höjas, ungdomsverkstädernas verksamhet tryggas och den uppsökande verksamheten för att identifiera och hjälpa ungdomar i riskzonen utvidgas till hela landet och göras permanent.

Anslagen för exportfrämjande verksamhet måste höjas, såsom skedde under den förra ekonomiska krisen i början av nittiotalet. Större satsningar bör göras på företagande inom branshen för förnybar energi och energieffektivitet.

Staten bör, utöver vad finansministeriet redan föreslår, tidigarelägga beställningen av fler landsvägsfärjor och kombinerade förbindelse- och oljebekämpningsbåtar. Det hjälper varvsindustrin och förbättrar både skärgårdskommunikationerna och oljebekämpningsberedskapen.


Nu är tiden den rätta att grunda en etanolfabrik, närmast i Vapos regi. Likaså är det angeläget att satsa på höre anslag för utbyggnaden av vatten- och avloppssystemen.

Svenska riksdagsguppen efterlyser en fungerande tonnageskattelag och ett fungerande system för finländska rederiers fartygsanskaffningar.

Svenska riksdagsgruppen vill också i dagens ekonomiska krisläge öka inte bara biståndsanslagens andel av BNP utan också deras absoluta belopp. Samtidigt som Finland bör närma sig de övriga nordiska ländernas biståndsnivå bör Finland använda samma kriterier som dessa länder då det gäller att definiera vad som är bistånd.

För svenska riksdagsgruppen är det viktigt att Finland också i en ekonomisk kris tryggar den språkliga servicen i grundlagens anda och råder bot på de brister som uppföljningen av språklagstftningen synliggjorde. Riket måste i alla lägen trygga den svenska servicen till Åland. Riksdagsgruppen föreslår också i statsbudgeten medel för en utredning av behovet av en statlig språkombudsman.

---

Svenska riksdagsgruppen kräver att Borgå BB och Ekenäs BB i Raseborg ska finnas kvar, anser Svenska riksdagsgruppen. Det får nu vara nog med osäkerheten kring var man ska kunna föda sina barn.

I motsats till Lojo har Ekenäs redan en egen barnavdelning, vars framtid inte får äventyras, och kan garantera service på båda inhemska språken. Ekenäs BB har också ett gott rykte för sin individuella, aktiva vård som fyller WHO:s Baby Friendly-kriterier. Det finns enligt den arbetsgrupp som utrett frågan inga skillnader i säkerhet och kvalitet mellan de nyländska sjukhusen.

Också kommunikationerna och vägnätet talar för att Ekenäs BB bevaras. Avståndet mellan Raseborgsregionen och Lojoregionen är naturligtvis lika långt i bägge riktningarna, men från Lojo är det betydligt lättare att vid behov ta sig till Jorv eller sjukhusen i Helsingfors, medan Ekenäs ligger bättre till för skärgården från vilken kommunikationerna är långsamma.

Det samma gäller Borgå BB, som betjänar vida glesbygds- och skärgårdsområden i östra Nyland.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37