Uttalande från riksdagsgruppens sommarmöte 21.8.

21.08.2009 kl. 12:15
Nästa års statsbudget ska värna om sysselsättningen, om de unga, om de fattigaste och om kommunernas service. Det fastslår Svenska riksdagsgruppen på sitt sommarmöte i Borgå.

Gruppen välkomnar höjningen av grundavdraget i beskattningen, som gynnar låginkomsttagarna. Likaså gynnar sänkningen av momsen på livsmedel mest dem som använder en större del av sina knappa inkomster till mat. Ytterligare åtgärder för att hjälpa dem som drabbas hårdast av den ekonomiska krisen behövs ändå. Riksdagsruppen föreslår ett arbetslöshetsavdrag, så att beskattningen av arbetslösa aldrig blir strängare än beskattningen av löntagare med motsvarande inkomster.

Kommunerna kompenseras av staten för det höjda grundavdraget. Kommunerna gynnas också av den omfördelade samfundsskatten, av den sänkta folkpensionsavgiften för arbetsgivare och av ändrade regler för fastighetsskatten. Men de här åtgärderna räcker inte till.

Svenska riksdagsgruppen vill höja kommunenas statsandelar med ytterligare 100 miljoner euro, och vill rikta pengarna till förebyggande och hälsofrämjande åtgärder i synnerhet för barn och unga. Också det behovsprövade stödet till krisdrabbade kommuner bör höjas, liksom statens bidrag till kommunerna för integrering av flyktingar.

De kommunala arbetsmarknadsorganisationerna bör ta sitt ansvar för att hitta tillfälliga lokala lösningar på kommunernas finansiella problem.Kommunerna bör beakta att höstens influensaepidemi redan kommer att reducera den tillbudsstående personalen i skolor, dagvård, hälso- och sjukvård och äldreomsorg. Grundservicen bör i varje läge tryggas.

Att äldre par bör få bo tillsammans också i äldrevården bör vara en självklar rättighet. Kommunerna får inte agera skilsmässomakare.


Flera av de föreslagna förändringarna på kommunal nivå har samma verkan på de åländska kommunerna, medan de åtgärder som föreslås på statlig nivå för Ålands del är beroende av självstyrelsemyndigheternas beslut.

Regeringen måste hålla fast vid den överenskomna sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel. Svenska riksdagsgruppen vill också ge restaurangbranschen jämlika konkurrensvillkor för att trygga sysselsättningen. Därför välkomnar gruppen minister Stefan Wallins initiativ, som nu fått stöd också av statsministern, att sänka även restaurangmomsen till samma 12-procentsnivå. Åtgärden kan finansieras med att man bara partiellt gör den planerade justeringen av inkomstskatteskalorna.

För att rädda arbetsplatser bör krisdrabbade småföretag få längre anstånd med betalningen av skatter och lägre ränta på dessa skatteskulder. De ungas sysselsättningsläge kräver särskild uppmärksamhet, så att Finland kan undvika en ny våg av utslagna likt den som den förra krisen i början av nittiotalet gav upphov till. Antalet studieplatser och lärlingsavtal måste tillfälligt höjas, ungdomsverkstädernas verksamhet tryggas och den uppsökande verksamheten för att identifiera och hjälpa ungdomar i riskzonen utvidgas till hela landet och göras permanent.

Anslagen för exportfrämjande verksamhet måste höjas, såsom skedde under den förra ekonomiska krisen i början av nittiotalet. Större satsningar bör göras på företagande inom branshen för förnybar energi och energieffektivitet.

Staten bör, utöver vad finansministeriet redan föreslår, tidigarelägga beställningen av fler landsvägsfärjor och kombinerade förbindelse- och oljebekämpningsbåtar. Det hjälper varvsindustrin och förbättrar både skärgårdskommunikationerna och oljebekämpningsberedskapen.


Nu är tiden den rätta att grunda en etanolfabrik, närmast i Vapos regi. Likaså är det angeläget att satsa på höre anslag för utbyggnaden av vatten- och avloppssystemen.

Svenska riksdagsguppen efterlyser en fungerande tonnageskattelag och ett fungerande system för finländska rederiers fartygsanskaffningar.

Svenska riksdagsgruppen vill också i dagens ekonomiska krisläge öka inte bara biståndsanslagens andel av BNP utan också deras absoluta belopp. Samtidigt som Finland bör närma sig de övriga nordiska ländernas biståndsnivå bör Finland använda samma kriterier som dessa länder då det gäller att definiera vad som är bistånd.

För svenska riksdagsgruppen är det viktigt att Finland också i en ekonomisk kris tryggar den språkliga servicen i grundlagens anda och råder bot på de brister som uppföljningen av språklagstftningen synliggjorde. Riket måste i alla lägen trygga den svenska servicen till Åland. Riksdagsgruppen föreslår också i statsbudgeten medel för en utredning av behovet av en statlig språkombudsman.

---

Svenska riksdagsgruppen kräver att Borgå BB och Ekenäs BB i Raseborg ska finnas kvar, anser Svenska riksdagsgruppen. Det får nu vara nog med osäkerheten kring var man ska kunna föda sina barn.

I motsats till Lojo har Ekenäs redan en egen barnavdelning, vars framtid inte får äventyras, och kan garantera service på båda inhemska språken. Ekenäs BB har också ett gott rykte för sin individuella, aktiva vård som fyller WHO:s Baby Friendly-kriterier. Det finns enligt den arbetsgrupp som utrett frågan inga skillnader i säkerhet och kvalitet mellan de nyländska sjukhusen.

Också kommunikationerna och vägnätet talar för att Ekenäs BB bevaras. Avståndet mellan Raseborgsregionen och Lojoregionen är naturligtvis lika långt i bägge riktningarna, men från Lojo är det betydligt lättare att vid behov ta sig till Jorv eller sjukhusen i Helsingfors, medan Ekenäs ligger bättre till för skärgården från vilken kommunikationerna är långsamma.

Det samma gäller Borgå BB, som betjänar vida glesbygds- och skärgårdsområden i östra Nyland.
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00