Sakta i backarna, HNS!

08.09.2009 kl. 10:15
Under ett besök på Västra Nylands sjukhus 3.9 2009 kunde vi notera följande saker som förstärkte vår tro på att det finns en god möjlighet att utveckla verksamheten vid VNS i stället för att kringskära sjukhusets verksamhet genom att stänga förlossningsavdelningen.

I utredningen som granskat möjligheterna att koordinera vissa verksamheter vid Lojo sjukhus och VNS konstateras att det finns goda möjligheter att med förhållandevis små arbetsfördelningsförändringar fortsätta förlossningsverksamheten vid VNS. Skulle förlossningsverksamheten däremot upphöra vid VNS så skulle det vara svårt att hitta nya ersättande verksamheter. I rapporten sägs också att polikliniska specialsjukvårdstjänster bör kunna erbjudas enligt närserviceprincipen och på klienternas modersmål. Enligt vår uppfattning stöder denna utredning en fortsättning av förlossningsverksamheten på VNS av förnuftsskäl. Förutom det ovan nämnda kan följande argument tilläggas: För det första kommer kvinnokliniken i Helsingfors att vara stängd för ombyggnadsarbeten under åren 2012 till 2014, vilket leder till ett tryck på övriga förlossningsavdelningar inom HNS. Redan nu har situationer uppstått då förlossningskapaciteten i huvudstadsregionen varit otillräcklig. För det andra skall en trygg förlossningsavdelning stödas av en barnavdelning. Vid VNS finns det redan nu en barnavdelning, i Lojo saknas en sådan. För det tredje riskeras också VNS barnavdelningen och jourverksamheten om förlossningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus dras in. Bit för bit skulle möjligheterna att erbjuda specialsjukvårdstjänster naggas i kanten och allt större ansvar skulle överföras till ambulanssjukvården. Det uppfattar vi att står i strid med målsättningen att erbjuda god service åt alla invånare oberoende av var inom HNS område man är bosatt.

Arbetsfördelningen mellan kretssjukhusen måste nu ses över. Vi efterlyser en klar helhetsstrategi för HNS med ett tidsperspektiv för längre än det vi har nu. Beslut som fattas nu på basen av bristfällig information har ödesdigra följder för den specialiserade sjukvården i regionerna. Vi anser att tidpunkten för indragningen av en förlossningsavdelning inom HNS är synnerligen illa vald med tanke på de stora omstruktureringarna i huvudstadsregionen. Den chimära inbesparingen man kommit fram till som en följd av stängningen av BB i VNS, 200 000 euro per år, är synnerligen missvisande. Kostnaderna som uppstår p.g.a. längre resor och ambulanstransporter och osäkerhetsfaktorer för hundratals blivande och nyblivna mödrar samt därtill på längre sikt vården av 800 barnpatienter samt flera tusen specialsjukhus jourpatienter skulle medföra nya kostnader och behov av ny kapacitet på annat håll. Vi anser att HNS ledning bör ge tilläggstid för en helhetsutredning över servicen inom hela HNS område. Den nya hälsovårdslagen är också en god orsak till att inte i detta skede göra drastiska stängningsbeslut. På sikt anser vi att ett alternativ kunde vara att ytterligare förstärka ortopedin och ögonkirurgin vid Lojo sjukhus samt att samtidigt koncentrera förlossningar, barnsjukdomar och öronsjukdomar till VNS. Med en dylik arbetsfördelning skulle både Lojo sjukhus och VNS kunna kvarstå som starka regionala sjukhus som också kan erbjuda högklassig specialsjukvård inom sina respektive expertområden.

Mikaela Nylander, riksdagsledamot, Borgå
Christina Gestrin, riksdagsledamot, Esbo
Thomas Blomqvist. riksdagsledamot, Raseborg
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00