Sakta i backarna, HNS!

08.09.2009 kl. 10:15
Under ett besök på Västra Nylands sjukhus 3.9 2009 kunde vi notera följande saker som förstärkte vår tro på att det finns en god möjlighet att utveckla verksamheten vid VNS i stället för att kringskära sjukhusets verksamhet genom att stänga förlossningsavdelningen.

I utredningen som granskat möjligheterna att koordinera vissa verksamheter vid Lojo sjukhus och VNS konstateras att det finns goda möjligheter att med förhållandevis små arbetsfördelningsförändringar fortsätta förlossningsverksamheten vid VNS. Skulle förlossningsverksamheten däremot upphöra vid VNS så skulle det vara svårt att hitta nya ersättande verksamheter. I rapporten sägs också att polikliniska specialsjukvårdstjänster bör kunna erbjudas enligt närserviceprincipen och på klienternas modersmål. Enligt vår uppfattning stöder denna utredning en fortsättning av förlossningsverksamheten på VNS av förnuftsskäl. Förutom det ovan nämnda kan följande argument tilläggas: För det första kommer kvinnokliniken i Helsingfors att vara stängd för ombyggnadsarbeten under åren 2012 till 2014, vilket leder till ett tryck på övriga förlossningsavdelningar inom HNS. Redan nu har situationer uppstått då förlossningskapaciteten i huvudstadsregionen varit otillräcklig. För det andra skall en trygg förlossningsavdelning stödas av en barnavdelning. Vid VNS finns det redan nu en barnavdelning, i Lojo saknas en sådan. För det tredje riskeras också VNS barnavdelningen och jourverksamheten om förlossningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus dras in. Bit för bit skulle möjligheterna att erbjuda specialsjukvårdstjänster naggas i kanten och allt större ansvar skulle överföras till ambulanssjukvården. Det uppfattar vi att står i strid med målsättningen att erbjuda god service åt alla invånare oberoende av var inom HNS område man är bosatt.

Arbetsfördelningen mellan kretssjukhusen måste nu ses över. Vi efterlyser en klar helhetsstrategi för HNS med ett tidsperspektiv för längre än det vi har nu. Beslut som fattas nu på basen av bristfällig information har ödesdigra följder för den specialiserade sjukvården i regionerna. Vi anser att tidpunkten för indragningen av en förlossningsavdelning inom HNS är synnerligen illa vald med tanke på de stora omstruktureringarna i huvudstadsregionen. Den chimära inbesparingen man kommit fram till som en följd av stängningen av BB i VNS, 200 000 euro per år, är synnerligen missvisande. Kostnaderna som uppstår p.g.a. längre resor och ambulanstransporter och osäkerhetsfaktorer för hundratals blivande och nyblivna mödrar samt därtill på längre sikt vården av 800 barnpatienter samt flera tusen specialsjukhus jourpatienter skulle medföra nya kostnader och behov av ny kapacitet på annat håll. Vi anser att HNS ledning bör ge tilläggstid för en helhetsutredning över servicen inom hela HNS område. Den nya hälsovårdslagen är också en god orsak till att inte i detta skede göra drastiska stängningsbeslut. På sikt anser vi att ett alternativ kunde vara att ytterligare förstärka ortopedin och ögonkirurgin vid Lojo sjukhus samt att samtidigt koncentrera förlossningar, barnsjukdomar och öronsjukdomar till VNS. Med en dylik arbetsfördelning skulle både Lojo sjukhus och VNS kunna kvarstå som starka regionala sjukhus som också kan erbjuda högklassig specialsjukvård inom sina respektive expertområden.

Mikaela Nylander, riksdagsledamot, Borgå
Christina Gestrin, riksdagsledamot, Esbo
Thomas Blomqvist. riksdagsledamot, Raseborg
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37