Sakta i backarna, HNS!

08.09.2009 kl. 10:15
Under ett besök på Västra Nylands sjukhus 3.9 2009 kunde vi notera följande saker som förstärkte vår tro på att det finns en god möjlighet att utveckla verksamheten vid VNS i stället för att kringskära sjukhusets verksamhet genom att stänga förlossningsavdelningen.

I utredningen som granskat möjligheterna att koordinera vissa verksamheter vid Lojo sjukhus och VNS konstateras att det finns goda möjligheter att med förhållandevis små arbetsfördelningsförändringar fortsätta förlossningsverksamheten vid VNS. Skulle förlossningsverksamheten däremot upphöra vid VNS så skulle det vara svårt att hitta nya ersättande verksamheter. I rapporten sägs också att polikliniska specialsjukvårdstjänster bör kunna erbjudas enligt närserviceprincipen och på klienternas modersmål. Enligt vår uppfattning stöder denna utredning en fortsättning av förlossningsverksamheten på VNS av förnuftsskäl. Förutom det ovan nämnda kan följande argument tilläggas: För det första kommer kvinnokliniken i Helsingfors att vara stängd för ombyggnadsarbeten under åren 2012 till 2014, vilket leder till ett tryck på övriga förlossningsavdelningar inom HNS. Redan nu har situationer uppstått då förlossningskapaciteten i huvudstadsregionen varit otillräcklig. För det andra skall en trygg förlossningsavdelning stödas av en barnavdelning. Vid VNS finns det redan nu en barnavdelning, i Lojo saknas en sådan. För det tredje riskeras också VNS barnavdelningen och jourverksamheten om förlossningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus dras in. Bit för bit skulle möjligheterna att erbjuda specialsjukvårdstjänster naggas i kanten och allt större ansvar skulle överföras till ambulanssjukvården. Det uppfattar vi att står i strid med målsättningen att erbjuda god service åt alla invånare oberoende av var inom HNS område man är bosatt.

Arbetsfördelningen mellan kretssjukhusen måste nu ses över. Vi efterlyser en klar helhetsstrategi för HNS med ett tidsperspektiv för längre än det vi har nu. Beslut som fattas nu på basen av bristfällig information har ödesdigra följder för den specialiserade sjukvården i regionerna. Vi anser att tidpunkten för indragningen av en förlossningsavdelning inom HNS är synnerligen illa vald med tanke på de stora omstruktureringarna i huvudstadsregionen. Den chimära inbesparingen man kommit fram till som en följd av stängningen av BB i VNS, 200 000 euro per år, är synnerligen missvisande. Kostnaderna som uppstår p.g.a. längre resor och ambulanstransporter och osäkerhetsfaktorer för hundratals blivande och nyblivna mödrar samt därtill på längre sikt vården av 800 barnpatienter samt flera tusen specialsjukhus jourpatienter skulle medföra nya kostnader och behov av ny kapacitet på annat håll. Vi anser att HNS ledning bör ge tilläggstid för en helhetsutredning över servicen inom hela HNS område. Den nya hälsovårdslagen är också en god orsak till att inte i detta skede göra drastiska stängningsbeslut. På sikt anser vi att ett alternativ kunde vara att ytterligare förstärka ortopedin och ögonkirurgin vid Lojo sjukhus samt att samtidigt koncentrera förlossningar, barnsjukdomar och öronsjukdomar till VNS. Med en dylik arbetsfördelning skulle både Lojo sjukhus och VNS kunna kvarstå som starka regionala sjukhus som också kan erbjuda högklassig specialsjukvård inom sina respektive expertområden.

Mikaela Nylander, riksdagsledamot, Borgå
Christina Gestrin, riksdagsledamot, Esbo
Thomas Blomqvist. riksdagsledamot, Raseborg
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30