Sakta i backarna, HNS!

08.09.2009 kl. 10:15
Under ett besök på Västra Nylands sjukhus 3.9 2009 kunde vi notera följande saker som förstärkte vår tro på att det finns en god möjlighet att utveckla verksamheten vid VNS i stället för att kringskära sjukhusets verksamhet genom att stänga förlossningsavdelningen.

I utredningen som granskat möjligheterna att koordinera vissa verksamheter vid Lojo sjukhus och VNS konstateras att det finns goda möjligheter att med förhållandevis små arbetsfördelningsförändringar fortsätta förlossningsverksamheten vid VNS. Skulle förlossningsverksamheten däremot upphöra vid VNS så skulle det vara svårt att hitta nya ersättande verksamheter. I rapporten sägs också att polikliniska specialsjukvårdstjänster bör kunna erbjudas enligt närserviceprincipen och på klienternas modersmål. Enligt vår uppfattning stöder denna utredning en fortsättning av förlossningsverksamheten på VNS av förnuftsskäl. Förutom det ovan nämnda kan följande argument tilläggas: För det första kommer kvinnokliniken i Helsingfors att vara stängd för ombyggnadsarbeten under åren 2012 till 2014, vilket leder till ett tryck på övriga förlossningsavdelningar inom HNS. Redan nu har situationer uppstått då förlossningskapaciteten i huvudstadsregionen varit otillräcklig. För det andra skall en trygg förlossningsavdelning stödas av en barnavdelning. Vid VNS finns det redan nu en barnavdelning, i Lojo saknas en sådan. För det tredje riskeras också VNS barnavdelningen och jourverksamheten om förlossningsavdelningen vid Västra Nylands sjukhus dras in. Bit för bit skulle möjligheterna att erbjuda specialsjukvårdstjänster naggas i kanten och allt större ansvar skulle överföras till ambulanssjukvården. Det uppfattar vi att står i strid med målsättningen att erbjuda god service åt alla invånare oberoende av var inom HNS område man är bosatt.

Arbetsfördelningen mellan kretssjukhusen måste nu ses över. Vi efterlyser en klar helhetsstrategi för HNS med ett tidsperspektiv för längre än det vi har nu. Beslut som fattas nu på basen av bristfällig information har ödesdigra följder för den specialiserade sjukvården i regionerna. Vi anser att tidpunkten för indragningen av en förlossningsavdelning inom HNS är synnerligen illa vald med tanke på de stora omstruktureringarna i huvudstadsregionen. Den chimära inbesparingen man kommit fram till som en följd av stängningen av BB i VNS, 200 000 euro per år, är synnerligen missvisande. Kostnaderna som uppstår p.g.a. längre resor och ambulanstransporter och osäkerhetsfaktorer för hundratals blivande och nyblivna mödrar samt därtill på längre sikt vården av 800 barnpatienter samt flera tusen specialsjukhus jourpatienter skulle medföra nya kostnader och behov av ny kapacitet på annat håll. Vi anser att HNS ledning bör ge tilläggstid för en helhetsutredning över servicen inom hela HNS område. Den nya hälsovårdslagen är också en god orsak till att inte i detta skede göra drastiska stängningsbeslut. På sikt anser vi att ett alternativ kunde vara att ytterligare förstärka ortopedin och ögonkirurgin vid Lojo sjukhus samt att samtidigt koncentrera förlossningar, barnsjukdomar och öronsjukdomar till VNS. Med en dylik arbetsfördelning skulle både Lojo sjukhus och VNS kunna kvarstå som starka regionala sjukhus som också kan erbjuda högklassig specialsjukvård inom sina respektive expertområden.

Mikaela Nylander, riksdagsledamot, Borgå
Christina Gestrin, riksdagsledamot, Esbo
Thomas Blomqvist. riksdagsledamot, Raseborg
 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15