Stormig höst nalkas i riksdagen

14.09.2009 kl. 00:00
Statsbudget och miljardlån, skatter och sysselsättning, åldringsvård och alkolås, handelsvapen och genmodifierade grödor, bredband och biobränsle samt mänskliga rättigheter. Det här är bara några av de ämnen som kommer att behandlas i riksdagen i höst efter att plenarperioden startat.

 

Många har befarat att hösten kommer att vara turbulent på Arkadiabacken, och allt tyder på att det blir så. Trots att vissa ekonomiska indikatorer visar en svag förbättring, kommer vi en lång tid framöver att känna av vinterns och vårens konjunkturnedgång. En positiv konjunktursvängning kommer alltid med fördröjning, och samma gäller dess effekter.

Behandlingen av Statsbudgeten för 2010 inleds kommande tisdag. Diskussionerna kommer att gå heta, och omröstningar kommer att avlösa varandra när det skall beslutas om hur vår välfärd skall tryggas och finansieras. Ett nytt statligt lån, denna gång på 12,9 miljarder euro, skall godkännas och det utgör en femtedel av den totala budgeten på 49,9 miljarder euro. Förutom satsningar på infrastruktur och underhåll samt reparationer av byggnader är det i rådande läget ytterst viktigt att också satsa på sociala och hälsovårdsmässiga värden, inte minst för de unga som kommer att vara de som betalar notan för lånen.

Några mycket positiva anlag som är föreslagna i budgeten för 2010 är höjningen av grundavdraget från 1480 euro till 2200 euro. Grundavdraget har inte höjts sedan 1991 och nu höjs det av den borgerliga regeringen. Ett höjt grundavdrag är speciellt viktigt för mänskor med lägre inkomster, och har den fördelen att det gynnar såväl löntagare som pensionärer och arbetslösa. Därtill kommer förlängningen av faderskapsledigheten med två veckor, sammanjämkningen av sjukdagpenningen och studiestödet, höjningen av vårdbidraget och sänkningen av matmomsen. Den ekologiska skatteväxlingen fortsätter och potentiellt hälsovådliga ämnen kommer att beskattas hårdare.

Förutom skattepolitik kommer en hel del av regeringens lagförslag att väcka känslor och debatt i höst, ifall de inte redan gjort det. Till dessa hör bland annat lagen om samexistens, det vill säga den lag som reglerar odling av GMO-grödor. Andra som väcker debatt är skärpningen av vapenlagen och en ministeriearbetsgrupps förslag till reform av nödcentralsverksamheten där nödcentralerna skulle minska i antal från nuvarande 15 till sex stycken. Förslaget till reformen av nödcentralerna är en fråga som är mycket viktig för hela den finländska glesbygden och inte minst för oss svenskspråkiga. Minister Holmlund lät under torsdagens frågetimme förstå att man kommer att ta den svenskspråkiga befolkningen och dess behov i beaktande när den nya indelningen görs. Det återstår att se på vilket sätt man ämnar beakta den och jag är säker på att det blir en tuff kamp.
 

Publicerad i Österbottens Tidning 13.9.2009

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37