Stormig höst nalkas i riksdagen

14.09.2009 kl. 00:00
Statsbudget och miljardlån, skatter och sysselsättning, åldringsvård och alkolås, handelsvapen och genmodifierade grödor, bredband och biobränsle samt mänskliga rättigheter. Det här är bara några av de ämnen som kommer att behandlas i riksdagen i höst efter att plenarperioden startat.

 

Många har befarat att hösten kommer att vara turbulent på Arkadiabacken, och allt tyder på att det blir så. Trots att vissa ekonomiska indikatorer visar en svag förbättring, kommer vi en lång tid framöver att känna av vinterns och vårens konjunkturnedgång. En positiv konjunktursvängning kommer alltid med fördröjning, och samma gäller dess effekter.

Behandlingen av Statsbudgeten för 2010 inleds kommande tisdag. Diskussionerna kommer att gå heta, och omröstningar kommer att avlösa varandra när det skall beslutas om hur vår välfärd skall tryggas och finansieras. Ett nytt statligt lån, denna gång på 12,9 miljarder euro, skall godkännas och det utgör en femtedel av den totala budgeten på 49,9 miljarder euro. Förutom satsningar på infrastruktur och underhåll samt reparationer av byggnader är det i rådande läget ytterst viktigt att också satsa på sociala och hälsovårdsmässiga värden, inte minst för de unga som kommer att vara de som betalar notan för lånen.

Några mycket positiva anlag som är föreslagna i budgeten för 2010 är höjningen av grundavdraget från 1480 euro till 2200 euro. Grundavdraget har inte höjts sedan 1991 och nu höjs det av den borgerliga regeringen. Ett höjt grundavdrag är speciellt viktigt för mänskor med lägre inkomster, och har den fördelen att det gynnar såväl löntagare som pensionärer och arbetslösa. Därtill kommer förlängningen av faderskapsledigheten med två veckor, sammanjämkningen av sjukdagpenningen och studiestödet, höjningen av vårdbidraget och sänkningen av matmomsen. Den ekologiska skatteväxlingen fortsätter och potentiellt hälsovådliga ämnen kommer att beskattas hårdare.

Förutom skattepolitik kommer en hel del av regeringens lagförslag att väcka känslor och debatt i höst, ifall de inte redan gjort det. Till dessa hör bland annat lagen om samexistens, det vill säga den lag som reglerar odling av GMO-grödor. Andra som väcker debatt är skärpningen av vapenlagen och en ministeriearbetsgrupps förslag till reform av nödcentralsverksamheten där nödcentralerna skulle minska i antal från nuvarande 15 till sex stycken. Förslaget till reformen av nödcentralerna är en fråga som är mycket viktig för hela den finländska glesbygden och inte minst för oss svenskspråkiga. Minister Holmlund lät under torsdagens frågetimme förstå att man kommer att ta den svenskspråkiga befolkningen och dess behov i beaktande när den nya indelningen görs. Det återstår att se på vilket sätt man ämnar beakta den och jag är säker på att det blir en tuff kamp.
 

Publicerad i Österbottens Tidning 13.9.2009

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30