AktuelltKolumn

Jordbruksåtgärder och budgeten 2010

19.09.2009 kl. 08:00

...Den viktigaste frågan gällande jordbrukets lönsamhet är dock: Hur få ut ett bättre producentpris från marknaden? Jord- och skogsbruksministeriet kommer att ...

Medierna rapporterar oavbrutet om både budgetförslaget och debatten i plenum. Det ekonomiska läget, växande arbetslöshet och hur vi på bästa möjliga sätt tryggar vår välfärd, då var fjärde euro i statsbudgeten består av lån, är självfallet de stora och centrala frågorna som berör hela vårt samhälle.

Även i jordbrukssektorn är det ekonomiska läget prekärt. Orsaken är låga producentpriser och höga produktionskostnader. För två år sedan var köttbranschen inne i en djup lönsamhetssvacka. Nu är åtminstone mjölksektorn på väg in i en kris då avräkningspriset till producenterna har sjunkit med nästan 10 cent/liter, eller nära nog en fjärdedel bara under detta år. Höstens största problem är det katastrofalt låga spannmålspriset. Ett lågt spannmålspris hjälper visserligen husdjursproduktionen på kort sikt men försätter spannmålsgårdarna i en omöjlig situation.

Regeringen har för sin del gett jord- och skogsbruksministeriet fullmakt att höja anslaget för nationellt stöd till jordbruks- och trädgårdssektorn med 40 milj. euro, dock så att budgetramarna åren 2010-2013 inte överskrids. Jordbrukssektorn får alltså använda en del av sina egna pengar i förskott för att komma över krisen, men något tilläggsstöd är det inte frågan om. Viktigare är då beslutet om att jordbrukarna får välja att beskatta hela sin inkomst som förvärvsinkomst år 2010. Åtgärden rättar till en stor orättvisa på gårdar med små inkomster där kapitalskatten på 28 procent slår betydligt hårdare än inkomstskatten.

En viktig skatteåtgärd som skulle underlätta ekonomin på gårdar som nyligen investerat och har en hög skuldsättning, är ännu under beredning i regeringen. Förslaget är från minister Anttilas inkomst- och lönsamhetsarbetsgrupp, där jag själv är medlem, och skulle innebära att hälften av jordbrukets skulder skulle få beaktas när man räknar ut nettoförmögenheten, som ligger till grund för kapitalskatteandelen i beskattningen. Förslaget berör såväl jordbruket som andra näringsidkare. Om förslaget godkänns, och vi gör allt för att så skall ske, hjälper det många jordbruk och företag över lönsamhetskrisen.

Förslaget om att bygga en eller flera etanolfabriker för att göra fordonsbränsle av den spannmål som vi inte själva behöver i Finland är också under utredning. Såväl jord- och skogsbruksministeriet som arbets- och näringsministeriet undersöker olika möjligheter för projektet. Vi har kring 500 000 hektar åker i Finland där det årligen odlas spannmål som vi inte har avsättning för inom landets gränser, vare sig till brödsäd eller till foder, och som exporteras till vanligtvis mycket låga priser. En etanolfabrik skulle balansera upp vår spannmålsmarknad, skapa arbetsplatser och som biprodukt ge ett förstklassigt proteinfoder som kunde ersätta importerad soja. Icke-genmodifierad soja blir dessutom allt svårare att få tag på och följaktligen dyrare. Jag har full förståelse för de som bränner spannmål av sämre kvalitet i brist på köpare, men förädlingsvärdet och därigenom lönsamheten i etanolproduktion ligger på en betydligt högre nivå.

Den viktigaste frågan gällande jordbrukets lönsamhet är dock: Hur få ut ett bättre producentpris från marknaden? Jord- och skogsbruksministeriet kommer att börja med en fortlöpande prisuppföljning, och försöka hitta var i livsmedelskedjan det brister mest. Det är ett obestridligt faktum att en allt större del av det pris konsumenterna betalar blir kvar i industrin och framför allt i handeln. Det är där vi har vår största politiska utmaning, som samtidigt är den svåraste att lösa: Hur få pengar från marknaden ut till gårdarna. Det är nyckeln!

Mats Nylund, riksdagsledamot, Sfp

Publicerad i Syd-Österbotten 19.9.09

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15