Nästa års statsbudget stöder de svaga!

19.09.2009 kl. 11:05
Denna vecka har riksdagen påbörjat behandlingen av nästa års statsbudget. Det är en behandling som är allt annat än lätt. Men samtidigt ska man komma ihåg att det inte finns en endaste statsbudget som alla varit tillfreds med.

Oavsett vem som sitter i opposition så hittar de partierna alltid stora brister i budgeten. Regeringspartierna hittar å sin sida mindre brister och inte heller finansministern är någonsin helt nöjd. Detta är naturligt och så här ska det vara i en ekonomisk balansgång mellan olika viktiga saker. Oppositionen kritiserar regeringen och säger att den inte gör tillräckligt. Det är egentligen det bästa betyg en sittande regering kan få. Det betyder att man i princip gör allting rätt, men att det inte finns tillräckligt med pengar för att göra allting helt och hållet rätt. Det betyder också att regeringen tar ett ansvar för att försöka balansera budgeten och det är av yttersta vikt. Vi har redan en minusbudget på 13 miljarder euro – detta för att upprätthålla den välfärd och den service våra medborgare har rätt till. Vi kan inte låna mera än så - det skulle vara oansvarigt med tanke på framtiden. Istället måste regeringen under återstoden av denna valperiod försöka balansera statsfinanserna ytterligare. Upplåningen kan inte öka 2011 – istället måste den minska jämfört med nästa års nivå. Nu ska vi klara krisen med våra sociala skyddsnät och vårt välfärdssamhälle intakt – sedan ska vi se till att få budgeten i balans och efter det börjar vi betala tillbaka räkningen. Det är en ansvarsfull politik.

I nästa år höjs grundavdraget i kommunalbeskattningen från 1480 till 2200 euro. Det är en höjning på nästan 50 procent. Samtidigt är det den första höjningen på 18 år. Under hela denna tid har inte en enda regering med socialdemokratisk stats- eller finansminister ansett det nödvändigt att höja grundavdraget, ändå klagar opposition nu på att det inte höjs tillräckligt. Logiken i detta haltar betänkligt. Detta är bara ett exempel på vad regeringen gör för att förbättra situationen för de svagaste i samhället. Vi satsar också på dagens ungdomar – de som ska bära morgondagens samhälle. Detta görs exempelvis genom att öka antalet studieplatser, genom att sammanjämka sjukdagpenning och studiestöd så att man inte tvingas använda av studiestödet under en sjukdomsperiod och genom att satsningen på uppsökande ungdomsarbete fördubblas med avsikt att minska utslagningen bland unga. Också satsningen på ungdoms- och idrottsarbetet ökas kraftigt till följd av både höjda budgetmedel och ökade tipsmedel. Detta kan vi göra bland annat tack vare idogt arbete av kultur- och idrottsminister Stefan Wallin, som verkligen fört fram ungdomarna och deras mycket viktiga roll i samhället. Samma sak gäller kulturen och då exempelvis den inhemska filmproduktionen som nästa år stöds med ytterligare 2,5 miljoner euro. Det betyder att denna regering höjt statsstödet för inhemsk film med nästan 50 procent. Det är en bra satsning, inte bara för att det är en arbetskraftsintensiv bransch. Dessutom ökar det de enskilda människornas välbefinnande under en kris. Redan de gamla romarna kände till begreppet bröd och skådespel åt folket vilket i vår tid kanske kan översättas till service och underhållning åt envar. Det tar vi fasta på – och det ska vi fortsätta med – på detta sätt kan vi bygga ett samhälle som på alla sätt verkar för den enskilda individens bästa! Det är vi nämligen värda!
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00