Nu lånar vi för att trygga välfärden!

19.09.2009 kl. 11:10
Budgeten har varit det stora samtalsämnet i riksdagen under veckan. Trycket på statsfinanserna är hårt, och vi tvingas låna 13 miljarder euro under nästa år för att få plus och minus att gå ihop.

Det är väldigt mycket pengar då hela statsbudgeten går lös på knappt 50 miljarder euro. Tack och lov har vi under de goda åren förstått att betala av på statsskulden. Annars hade läget nu varit oerhört allvarligt. Nu är det "bara" allvarligt.

Självfallet anser oppositionen att regeringen inte gör tillräckligt. Annat vore oväntat. Det hör till spelets regler. Men alla de som talar för att vi skall låna ännu mera, borde minnas att allt vi nu lånar också en dag skall betalas tillbaka. Det är vi och de kommande skattebetalarna, dagens barn som skall sköta den biten. Ansvarsfullhet i låntagningen är därför ett måste.

Den här gången behöver regeringen och riksdagen inte rädda vårt bankväsende. Den ekonomiska djupdykningen nu har sina orsaker i den globala finanskrisen som tog verklig fart för ett år sedan då den amerikanska banken Lehman Brothers gick omkull. När efterfrågan på exportmarknaden stannar av och våra företag inte får sina produkter sålda, ja då syns det naturligtvis som permitteringar och uppsägningar. Det leder till lägre skatteintäkter och allmän avmattning. Några enkla recept att lösa ekvationen för hur vi skall få ekonomin i balans igen och få marknaderna att dra finns inte. Men klart är att Finland nu måste satsa på att stimulera ekonomin samtidigt som vi som välfärdsnation måste se till att vi tar hand om dem som har det sämre ställt.

Regeringens budgetförslag för 2010 tar fasta på detta och beaktar vid sidan av många viktiga stimulansåtgärdsförslag, även dem med de allra lägsta inkomsterna. Höjningen av grundavdraget till 2200 € välkomnar jag varmt samt den linjedragning regeringen står för, att inte skära i inkomstöverföringar ss barnbidrag, arbetslöshetsersättningar, folkpensionen eller studiestöden.

Alldeles specifika satsningar behöver vi nu på sysselsättningen och de unga och därför är jag mycket nöjd över att regeringen i sitt budgetförslag också föreslår konkreta åtgärder för att bl.a. hindra utslagning bland våra ungdomar. Till exempel de ökade anslagen för uppsökande ungdomsarbete fördubblas nästa år. Resultaten har hittills varit goda. Med relativt små medel har man under en kort tid lyckats nå nästan 2000 unga som seglat mer eller mindre vind för våg och av dem fått in ca 1500 i antingen utbildning eller annan meningsfull sysselsättning.

Men självfallet bekymrar den kraftigt stigande ungdomsarbetslösheten som drabbar speciellt unga utbildade. Vi har inte råd att låta dem vänja sig vid en tillvaro utan jobb. De behöver få känna sig behövda, komma ut i arbetslivet och delta aktivt i samhällsbygget. Staten som arbetsgivare borde därför också skapa flere praktikantplatser för t.ex. nyutexaminerade akademiker.

Ersättningen till kommunerna för mottagande av flyktingar höjs nästa år, faderskapsledigheten förlängs med 2 veckor, antalet utbildningsplaster ökas med 5500, pneumokockvaccinet som förebygger bl.a. öroninflammationer hos barn tas in i det nationella vaccinationsprogrammet, för rehabilitering av frontveteraner kommer ett tillägg, för företagens internationalisering kommer extra medel, stöden till idrottsföreningar ökar och så vidare. Där några av de saker som finns på budgetens smörgåsbord. För vår region har därtill fördjupningen av farleden in till Jakobstad hamn samt bygget av det nya polis- och ämbetshuset alldeles särskilt stor betydelse också ur sysselsättnings synvinkel. Timingen gällande dessa projekt kunde inte ha varit bättre.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00