Nu lånar vi för att trygga välfärden!

19.09.2009 kl. 11:10
Budgeten har varit det stora samtalsämnet i riksdagen under veckan. Trycket på statsfinanserna är hårt, och vi tvingas låna 13 miljarder euro under nästa år för att få plus och minus att gå ihop.

Det är väldigt mycket pengar då hela statsbudgeten går lös på knappt 50 miljarder euro. Tack och lov har vi under de goda åren förstått att betala av på statsskulden. Annars hade läget nu varit oerhört allvarligt. Nu är det "bara" allvarligt.

Självfallet anser oppositionen att regeringen inte gör tillräckligt. Annat vore oväntat. Det hör till spelets regler. Men alla de som talar för att vi skall låna ännu mera, borde minnas att allt vi nu lånar också en dag skall betalas tillbaka. Det är vi och de kommande skattebetalarna, dagens barn som skall sköta den biten. Ansvarsfullhet i låntagningen är därför ett måste.

Den här gången behöver regeringen och riksdagen inte rädda vårt bankväsende. Den ekonomiska djupdykningen nu har sina orsaker i den globala finanskrisen som tog verklig fart för ett år sedan då den amerikanska banken Lehman Brothers gick omkull. När efterfrågan på exportmarknaden stannar av och våra företag inte får sina produkter sålda, ja då syns det naturligtvis som permitteringar och uppsägningar. Det leder till lägre skatteintäkter och allmän avmattning. Några enkla recept att lösa ekvationen för hur vi skall få ekonomin i balans igen och få marknaderna att dra finns inte. Men klart är att Finland nu måste satsa på att stimulera ekonomin samtidigt som vi som välfärdsnation måste se till att vi tar hand om dem som har det sämre ställt.

Regeringens budgetförslag för 2010 tar fasta på detta och beaktar vid sidan av många viktiga stimulansåtgärdsförslag, även dem med de allra lägsta inkomsterna. Höjningen av grundavdraget till 2200 € välkomnar jag varmt samt den linjedragning regeringen står för, att inte skära i inkomstöverföringar ss barnbidrag, arbetslöshetsersättningar, folkpensionen eller studiestöden.

Alldeles specifika satsningar behöver vi nu på sysselsättningen och de unga och därför är jag mycket nöjd över att regeringen i sitt budgetförslag också föreslår konkreta åtgärder för att bl.a. hindra utslagning bland våra ungdomar. Till exempel de ökade anslagen för uppsökande ungdomsarbete fördubblas nästa år. Resultaten har hittills varit goda. Med relativt små medel har man under en kort tid lyckats nå nästan 2000 unga som seglat mer eller mindre vind för våg och av dem fått in ca 1500 i antingen utbildning eller annan meningsfull sysselsättning.

Men självfallet bekymrar den kraftigt stigande ungdomsarbetslösheten som drabbar speciellt unga utbildade. Vi har inte råd att låta dem vänja sig vid en tillvaro utan jobb. De behöver få känna sig behövda, komma ut i arbetslivet och delta aktivt i samhällsbygget. Staten som arbetsgivare borde därför också skapa flere praktikantplatser för t.ex. nyutexaminerade akademiker.

Ersättningen till kommunerna för mottagande av flyktingar höjs nästa år, faderskapsledigheten förlängs med 2 veckor, antalet utbildningsplaster ökas med 5500, pneumokockvaccinet som förebygger bl.a. öroninflammationer hos barn tas in i det nationella vaccinationsprogrammet, för rehabilitering av frontveteraner kommer ett tillägg, för företagens internationalisering kommer extra medel, stöden till idrottsföreningar ökar och så vidare. Där några av de saker som finns på budgetens smörgåsbord. För vår region har därtill fördjupningen av farleden in till Jakobstad hamn samt bygget av det nya polis- och ämbetshuset alldeles särskilt stor betydelse också ur sysselsättnings synvinkel. Timingen gällande dessa projekt kunde inte ha varit bättre.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00