Nylander: Grundlagsutskottet gav ministrar en latläxa

25.09.2009 kl. 15:30

Riksdagens grundlagsutskott har starkt tagit ställning för en språkkonsekvensbedömning av regionförvaltningsreformen. I sitt utlåtande på fredagen förutsatte utskottet att de språkliga grundrättigheterna beaktas i reformen. En språkkonsekvensbedömning borde enligt grundlagsutskottet helst ha gjorts redan innan lagförslaget överläts till riksdagen, men nu anser utskottet det nödvändigt att statsrådet snabbt tillsätter en expertarbetsgrupp för ändamålet.

– Utskottets utlåtande är en klar fingervisning om att Karleby inte kan hänföras norrut i förvaltningen utan att man gör en grundlig utredning av hur man på enahanda grunder kan trygga också den svenska befolkningens tillgång till faktisk service på modersmålet, säger SFP:s medlem i utskottet, Mikaela Nylander. Hon anser att utskottet gav en latläxa åt den majoritet i regeringens ministerutskott som utan vidare ville hänföra Karleby till samma distrikt som Uleåborg.

– Distriktsgränserna kan inte dras upp utgående bara från politisk ändamålsenlighet, utan nu förutsätts också en laglighetsprövning, säger Nylander.

Grundlagsutskottet påpekar i sitt utlåtande att man vid valet av olika möjliga distriktsindelningar bör välja den som bäst förverkligar de språkliga grundrättigheterna. Utskottet fann det särskilt problematiskt om en språkminoritet utgör en mycket liten perifer grupp, och alldeles särskilt om det i ett distrikt ingår bara en enda tvåspråkig kommun.

– Klarare än så kan man inte peka ut Karleby och dess orientering, fastslår Mikaela Nylander. Hon betonar att utskottet var enhälligt, och understryker särskilt sitt nära samarbete i frågan med utskottets ordförande Kimmo Sasi och vice ordförande Jacob Söderman.

Pressmeddelande 25.9.2009

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.

21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.

01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.

16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.

15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.

10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.

04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

02.05.2006 kl. 00:00