Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner för år 2010

25.09.2009 kl. 15:40
Svenska riksdagsgruppens ledamöter har inlämnat 55 ändringsförslag till statsbudgeten för år 2010. Tiden för att lämna in budgetmotioner gick ut på fredagen kl. 12.

Christina Gestrin vill höja anslagen för Finlands oljeskyddsberedskap med 5 miljoner euro och öka anslaget för miljövårdsarbeten med 4 miljoner euro. Christina Gestrin lämnar också i år in en budgetmotion om stöd till Finlands yrkesfiskarförbund. Gestrin har haft framgång tidigare år då hon arbetat för samma fråga. Gestrin yrkar på tilläggsmedel för genomförandet av Helcoms handlingsplan för Östersjön, BSAP och den projektberedningsfond som grundades tidigare i år. Finlands bidrag till fonden tycker hon att minst borde motsvara Sveriges redan utlovade bidrag om 4,5 milj. euro. Christina Gestrin vill även ha tillräckliga medel för att trygga genomförandet av Finlands verksamhetsplan i anledning av FN:s resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet".

Mikaela Nylander tog upp problemet med att det råder en skriande brist på behöriga yrkeslärare i vårt land. Hon föreslog att yrkeslärarutbildningen vid Åbo Akademi får 177 000 euro. Mikaela Nylander har också lämnat in en budgetmotion på ca 800 000 euro för att trygga skärgårdens förbindelsebåtsservice. Det här anslaget behövs för att den nuvarande servicenivån ska kunna bibehållas, anser Nylander.

Anna-Maja Henriksson föreslog anslag för en utredning om behovet av en språkombudsman. Det har visat sig att myndigheternas service inte alltid fungerat tillräckligt bra på svenska, påpekar Henriksson som är ordförande för Svenska Finlands Folkting. Anna-Maja Henriksson vill att barns och ungdomars möjligheter att få psykiatriska tjänster tryggas, och föreslår därför en ökning på 8 miljoner euro för ändamålet. Svenska riksdagsgruppen har haft framgång då den tidigare under denna och föregående riksdagsperiod lämnat in budgetmotioner i saken. Dessutom föreslår Henriksson att man slutar beakta barnbidragets ensamförsörjartillägg då storleken för en persons utkomststöd bestäms. Den här ändringen skulle ge 46,60 euro mera i handen per barn och kalendermånad åt en ensamförsörjare.

Håkan Nordman föreslår 180 000 euro för inrättandet av en ombudsman för äldre. Nordman anser att systemet med ombudsmän har visat sig vara lyckat då det gäller att trygga en viss grupps rättigheter och förverkligandet av dem. Han nämner jämställdhetsombudsmannen och barnombudsmannen som exempel. Håkan Nordman hoppas att staten engagerar sig i det unika världsnaturarvsområdet i Kvarkens skärgård, och föreslår 300 000 för utvecklandet av området. Nordman vill även öka anslaget för utvecklande och ökande av användningen av språkbad med 2 miljoner euro.

Elisabeth Nauclér vill se att anslaget för biståndssamarbetet höjs med ytterligare 60 miljoner euro. Nauclér vill även se ett höjt anslag för den civila krishanteringen och har liksom i fjol lämnat in en budgetmotion om anslag för översättning av allmänt bindande kollektivavtal till svenska. Eftersom Åland med stöd av självstyrelselagen är enspråkigt svenskt, måste även de allmänt bindande kollektivavtalen finnas på svenska för att ha verkan i landskapet.

Thomas Blomqvist är första undertecknare på Nylands förbunds gemensamma budgetmotion gällande elektrifieringen av Hangö-Hyvinge banan, i den föreslår man 45 miljoner euro till för ändamålet. Blomqvist föreslår också högre anslag, 300 000 euro, för att kunna slutföra beläggningen av Labby-Hindersbyvägen i Lappträsk. Blomqvist anser också att trafiksäkerheten på riksväg 25 måste prioriteras och förbättras genom högre anslag. Finansieringen till landsbygdsrådgivning måste stärkas i nästa års statsbudget, anser Blomqvist. För att kunna trygga en rådgivning av hög kvalitet och som dessutom är regionalt och innehållsmässigt täckande behövs det 800 000 euro till.

Mats Nylund vill höja anslagen för 4H-organisationen med en 200 000 euro. Mats Nylund och Anna-Maja Henriksson vill se anslag för utbyggandet av bankorsningen vid Bennäs samt en elektrifiering av banavsnittet Bennäs-Alholmen och anslag för hamnvägen i Jakobstad.
 

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00