Svenska riksdagsgruppens budgetmotioner för år 2010

25.09.2009 kl. 15:40
Svenska riksdagsgruppens ledamöter har inlämnat 55 ändringsförslag till statsbudgeten för år 2010. Tiden för att lämna in budgetmotioner gick ut på fredagen kl. 12.

Christina Gestrin vill höja anslagen för Finlands oljeskyddsberedskap med 5 miljoner euro och öka anslaget för miljövårdsarbeten med 4 miljoner euro. Christina Gestrin lämnar också i år in en budgetmotion om stöd till Finlands yrkesfiskarförbund. Gestrin har haft framgång tidigare år då hon arbetat för samma fråga. Gestrin yrkar på tilläggsmedel för genomförandet av Helcoms handlingsplan för Östersjön, BSAP och den projektberedningsfond som grundades tidigare i år. Finlands bidrag till fonden tycker hon att minst borde motsvara Sveriges redan utlovade bidrag om 4,5 milj. euro. Christina Gestrin vill även ha tillräckliga medel för att trygga genomförandet av Finlands verksamhetsplan i anledning av FN:s resolution 1325 "Kvinnor, fred och säkerhet".

Mikaela Nylander tog upp problemet med att det råder en skriande brist på behöriga yrkeslärare i vårt land. Hon föreslog att yrkeslärarutbildningen vid Åbo Akademi får 177 000 euro. Mikaela Nylander har också lämnat in en budgetmotion på ca 800 000 euro för att trygga skärgårdens förbindelsebåtsservice. Det här anslaget behövs för att den nuvarande servicenivån ska kunna bibehållas, anser Nylander.

Anna-Maja Henriksson föreslog anslag för en utredning om behovet av en språkombudsman. Det har visat sig att myndigheternas service inte alltid fungerat tillräckligt bra på svenska, påpekar Henriksson som är ordförande för Svenska Finlands Folkting. Anna-Maja Henriksson vill att barns och ungdomars möjligheter att få psykiatriska tjänster tryggas, och föreslår därför en ökning på 8 miljoner euro för ändamålet. Svenska riksdagsgruppen har haft framgång då den tidigare under denna och föregående riksdagsperiod lämnat in budgetmotioner i saken. Dessutom föreslår Henriksson att man slutar beakta barnbidragets ensamförsörjartillägg då storleken för en persons utkomststöd bestäms. Den här ändringen skulle ge 46,60 euro mera i handen per barn och kalendermånad åt en ensamförsörjare.

Håkan Nordman föreslår 180 000 euro för inrättandet av en ombudsman för äldre. Nordman anser att systemet med ombudsmän har visat sig vara lyckat då det gäller att trygga en viss grupps rättigheter och förverkligandet av dem. Han nämner jämställdhetsombudsmannen och barnombudsmannen som exempel. Håkan Nordman hoppas att staten engagerar sig i det unika världsnaturarvsområdet i Kvarkens skärgård, och föreslår 300 000 för utvecklandet av området. Nordman vill även öka anslaget för utvecklande och ökande av användningen av språkbad med 2 miljoner euro.

Elisabeth Nauclér vill se att anslaget för biståndssamarbetet höjs med ytterligare 60 miljoner euro. Nauclér vill även se ett höjt anslag för den civila krishanteringen och har liksom i fjol lämnat in en budgetmotion om anslag för översättning av allmänt bindande kollektivavtal till svenska. Eftersom Åland med stöd av självstyrelselagen är enspråkigt svenskt, måste även de allmänt bindande kollektivavtalen finnas på svenska för att ha verkan i landskapet.

Thomas Blomqvist är första undertecknare på Nylands förbunds gemensamma budgetmotion gällande elektrifieringen av Hangö-Hyvinge banan, i den föreslår man 45 miljoner euro till för ändamålet. Blomqvist föreslår också högre anslag, 300 000 euro, för att kunna slutföra beläggningen av Labby-Hindersbyvägen i Lappträsk. Blomqvist anser också att trafiksäkerheten på riksväg 25 måste prioriteras och förbättras genom högre anslag. Finansieringen till landsbygdsrådgivning måste stärkas i nästa års statsbudget, anser Blomqvist. För att kunna trygga en rådgivning av hög kvalitet och som dessutom är regionalt och innehållsmässigt täckande behövs det 800 000 euro till.

Mats Nylund vill höja anslagen för 4H-organisationen med en 200 000 euro. Mats Nylund och Anna-Maja Henriksson vill se anslag för utbyggandet av bankorsningen vid Bennäs samt en elektrifiering av banavsnittet Bennäs-Alholmen och anslag för hamnvägen i Jakobstad.
 

Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15