Debatt om Afghanistan

01.10.2009 kl. 15:35

Ärade herr talman! Säkerhetsarrangemangen behövs i Afghanistan för att bygga ett tryggt demokratiskt samhälle, men som minister Häkämies påpekade nyligen i sitt tal till försvarskursen och även här i dag så löser man inte internationella kriser genom militär krishantering. Man tillhandahåller säkerhet för den civila krishanteringen och utvecklingen vilket är nog så viktigt, men viktigast är ändå att det föds en dialog och att dialogen leder till en politisk lösning. Militära satsningar är kortsiktiga lösningar. Att bygga upp ett demokratiskt samhälle kräver en långsiktig närvaro. Finland har i det här avseendet mycket att erbjuda ett instabilt land som Afghanistan, så låt oss göra det.
Målet är att stödja de afghanska säkerhetsstyrkorna till dess att de själva kan ta hand om säkerheten i landet. För tillfället är den civila insatsen i Afghanistan minimal i jämförelse med den militära. Vad som nu är viktigt är att stödja och utveckla goda förvaltningsstrukturer i Afghanistan genom att reformera den statliga administrationen och den rättsliga förvaltningen. Vi har i Finland gott om experter på området. Ett av de största hoten mot en varaktig fred ligger i den utbredda korruptionen och vad därav följer.

Behovet av en skiftning från militär krishantering till civil krishantering kommer tydligt fram i bland annat ISAF:s kommendör McChrystals senaste rapport. Stödet från folket är obetydligt och bristerna i statens trovärdighet ger utrymme för talibanerna och rebellgrupperna. För att Finland ska kunna bidra positivt till demokratiutvecklingen och stödja förvaltningen av den afghanska staten, anser jag att vi ska satsa på en ny strategi och en ökning av antalet civila krishanterare och satsar på att inleda en konstruktiv dialog. Försvarsministern har redan nämnt lämpliga namn.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00