Debatt om Afghanistan

01.10.2009 kl. 15:35

Ärade herr talman! Säkerhetsarrangemangen behövs i Afghanistan för att bygga ett tryggt demokratiskt samhälle, men som minister Häkämies påpekade nyligen i sitt tal till försvarskursen och även här i dag så löser man inte internationella kriser genom militär krishantering. Man tillhandahåller säkerhet för den civila krishanteringen och utvecklingen vilket är nog så viktigt, men viktigast är ändå att det föds en dialog och att dialogen leder till en politisk lösning. Militära satsningar är kortsiktiga lösningar. Att bygga upp ett demokratiskt samhälle kräver en långsiktig närvaro. Finland har i det här avseendet mycket att erbjuda ett instabilt land som Afghanistan, så låt oss göra det.
Målet är att stödja de afghanska säkerhetsstyrkorna till dess att de själva kan ta hand om säkerheten i landet. För tillfället är den civila insatsen i Afghanistan minimal i jämförelse med den militära. Vad som nu är viktigt är att stödja och utveckla goda förvaltningsstrukturer i Afghanistan genom att reformera den statliga administrationen och den rättsliga förvaltningen. Vi har i Finland gott om experter på området. Ett av de största hoten mot en varaktig fred ligger i den utbredda korruptionen och vad därav följer.

Behovet av en skiftning från militär krishantering till civil krishantering kommer tydligt fram i bland annat ISAF:s kommendör McChrystals senaste rapport. Stödet från folket är obetydligt och bristerna i statens trovärdighet ger utrymme för talibanerna och rebellgrupperna. För att Finland ska kunna bidra positivt till demokratiutvecklingen och stödja förvaltningen av den afghanska staten, anser jag att vi ska satsa på en ny strategi och en ökning av antalet civila krishanterare och satsar på att inleda en konstruktiv dialog. Försvarsministern har redan nämnt lämpliga namn.

 

Riksdagsgruppen Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00