Ord står mot ord i valfinanseringshärvan

04.10.2009 kl. 10:00
Denna vecka i granitborgen har varit tuff på flera sätt. Det är inte ofta en
interpellationsdebatt totalt förblir i skuggan av andra färskare nyheter. Så
gick det denna gång, när valfinanseringshärvan tog överhanden med
interpellationen om äldreomsorgen.

Det är på många sätt synd eftersom äldreomsorgen också behöver diskuteras. Men detsamma gäller givetvis regeringens och statsministerns förtroende.

Det är inte lätt att veta vad som är vad i valfinanseringsdebatten. I flere timmar senaste onsdag diskuterade riksdagen detta i ett plenum där riksdagsledamöterna mangrant slöt upp. Kontentan kan väl sägas vara att ord står mot ord. Jag vet inte vad som är sant och inte blev vi mycket klokare av debatten. Men jag är inte, och vill inte vara, någon skiljedomare gällande sanningen i detta. YLE måste givetvis visa att de har något på fötterna när det
gäller beskyllningarna mot statsministern! Statsministern å sin sida gör klokt i att visa ödmjukhet inför finska folket och väljarna. Sedan får vi se var det hela landar.

Onsdagens debatt gav också en hel del positivt. Vi blev lite klokare när det gäller framtiden. Vi behöver större öppenhet. Vi behöver klara spelregler. Vi behöver för alla bindande krav på redovisning. Vi måste överväga straff för de som inte redovisar sina valbidrag. Och vi behöver en bättre övervakning av
redovisningen. Detta är vi överens om - och det är bra. Vi har redan en parlamentarisk arbetsgrupp ledd av Lauri Tarasti som funderar på just de här sakerna. I denna arbetsgrupp ingår representanter för alla riksdagspartier. Den arbetsgruppen behöver arbetsro - utan att partiernas representanter bjuder över
varandra i illa dolda försök att öka sitt understöd inför nästa val. Jag hoppas att denna grupp istället kunde komma fram till ett noga övervägt och objektivt alternativ till ny lagstiftning gällande valfinansering. Dessutom hoppas jag att detta förslag blir enhälligt. Då har vi en god grund att fortsätta från!

En annan fråga vi måste fundera över är hur övervakningen av den nya lagstiftningen skall ske. Om vi har en lagstiftning som kräver att också distriktsorganisationer och lokalavdelningar skall redovisa för sin valfinansering fordras utökade resurser. Det är inga små summor vi pratar om. Det kommer att behövas flera nya tjänster på Statens revisionsverk. Det här frågade jag också om i onsdagens debatt och jag fick ett oroväckande svar av
minister Brax. Hon konstaterade nämligen att inga nya tjänster eller ökade resurser planeras, istället ska Statens revisionsverk klara sig med nuvarande resurser. Det väcker flera allvarliga frågor. Vilka uppgifter ska de börja sköta mera summariskt när valfinanseringskontrollen tar allt mera tid? Ska Statens revisionsverk börja tumma på sina viktigaste uppdrag som granskare av statsfinanserna för att istället ägna sig åt enskilda politikers valfinansering? Naturligtvis kan vi inte låta detta ske. Om vi vill ha en modell som kräver mera övervakning måste vi också låta den kosta. Endast på detta sätt kan vi uppnå verklig öppenhet.

Till sist vill jag konstatera att politikerna har en viktig läxa att lära sig av denna valfinanseringsdiskussion. Kollektivt har vi alla ett ansvar. Nu har väljarna tappat förtroendet för politiken och politikerna - nu ska vi vara ödmjuka och lyssna. Endast på detta sätt och med hjälp av större öppenhet kan vi se till att vi återvinner detta förtroende. Och just detta måste vi göra!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00