Ord står mot ord i valfinanseringshärvan

04.10.2009 kl. 10:00
Denna vecka i granitborgen har varit tuff på flera sätt. Det är inte ofta en
interpellationsdebatt totalt förblir i skuggan av andra färskare nyheter. Så
gick det denna gång, när valfinanseringshärvan tog överhanden med
interpellationen om äldreomsorgen.

Det är på många sätt synd eftersom äldreomsorgen också behöver diskuteras. Men detsamma gäller givetvis regeringens och statsministerns förtroende.

Det är inte lätt att veta vad som är vad i valfinanseringsdebatten. I flere timmar senaste onsdag diskuterade riksdagen detta i ett plenum där riksdagsledamöterna mangrant slöt upp. Kontentan kan väl sägas vara att ord står mot ord. Jag vet inte vad som är sant och inte blev vi mycket klokare av debatten. Men jag är inte, och vill inte vara, någon skiljedomare gällande sanningen i detta. YLE måste givetvis visa att de har något på fötterna när det
gäller beskyllningarna mot statsministern! Statsministern å sin sida gör klokt i att visa ödmjukhet inför finska folket och väljarna. Sedan får vi se var det hela landar.

Onsdagens debatt gav också en hel del positivt. Vi blev lite klokare när det gäller framtiden. Vi behöver större öppenhet. Vi behöver klara spelregler. Vi behöver för alla bindande krav på redovisning. Vi måste överväga straff för de som inte redovisar sina valbidrag. Och vi behöver en bättre övervakning av
redovisningen. Detta är vi överens om - och det är bra. Vi har redan en parlamentarisk arbetsgrupp ledd av Lauri Tarasti som funderar på just de här sakerna. I denna arbetsgrupp ingår representanter för alla riksdagspartier. Den arbetsgruppen behöver arbetsro - utan att partiernas representanter bjuder över
varandra i illa dolda försök att öka sitt understöd inför nästa val. Jag hoppas att denna grupp istället kunde komma fram till ett noga övervägt och objektivt alternativ till ny lagstiftning gällande valfinansering. Dessutom hoppas jag att detta förslag blir enhälligt. Då har vi en god grund att fortsätta från!

En annan fråga vi måste fundera över är hur övervakningen av den nya lagstiftningen skall ske. Om vi har en lagstiftning som kräver att också distriktsorganisationer och lokalavdelningar skall redovisa för sin valfinansering fordras utökade resurser. Det är inga små summor vi pratar om. Det kommer att behövas flera nya tjänster på Statens revisionsverk. Det här frågade jag också om i onsdagens debatt och jag fick ett oroväckande svar av
minister Brax. Hon konstaterade nämligen att inga nya tjänster eller ökade resurser planeras, istället ska Statens revisionsverk klara sig med nuvarande resurser. Det väcker flera allvarliga frågor. Vilka uppgifter ska de börja sköta mera summariskt när valfinanseringskontrollen tar allt mera tid? Ska Statens revisionsverk börja tumma på sina viktigaste uppdrag som granskare av statsfinanserna för att istället ägna sig åt enskilda politikers valfinansering? Naturligtvis kan vi inte låta detta ske. Om vi vill ha en modell som kräver mera övervakning måste vi också låta den kosta. Endast på detta sätt kan vi uppnå verklig öppenhet.

Till sist vill jag konstatera att politikerna har en viktig läxa att lära sig av denna valfinanseringsdiskussion. Kollektivt har vi alla ett ansvar. Nu har väljarna tappat förtroendet för politiken och politikerna - nu ska vi vara ödmjuka och lyssna. Endast på detta sätt och med hjälp av större öppenhet kan vi se till att vi återvinner detta förtroende. Och just detta måste vi göra!

Ulla-Maj Wideroos
 

Ulla-Maj Wideroos

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30